Iwar Wiklander

I dagens värld har Iwar Wiklander blivit en fråga av stor betydelse och relevans i samhället. Dess inverkan har sträckt sig till alla aspekter av livet, från politik till kultur, teknik och ekonomi. Med tidens gång har Iwar Wiklander utvecklats och fått en ny dimension, vilket väckt intresse och oro hos professionella, experter och medborgare i allmänhet. I den här artikeln kommer vi att undersöka på djupet effekten av Iwar Wiklander och analysera dess inflytande på olika områden i vårt dagliga liv.

Iwar Wiklander
Iwar Wiklander under ett samtal om skådespeleri med Anna Takanen och Birgitta Ulfsson i "Annas hörna" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm 2016.
Iwar Wiklander under ett samtal om skådespeleri med Anna Takanen och Birgitta Ulfsson i "Annas hörna" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm 2016.
FöddBengt Ivar Wiklander
30 maj 1939
Örgryte, Göteborg
PartnerBirgitta Ulfsson
(2007–2017; hennes död)
IMDb SFDb

Bengt Iwar Wiklander, född 30 maj 1939 i Örgryte, Göteborg, är en svensk skådespelare.[1] Han var gift med Birgitta Ulfsson.

Biografi

Wiklander växte upp i Nossebro och var redan under skoltiden intresserad av teater. 1957–1960 utbildade han sig vid Calle Flygares teaterskola. Han gjorde sin professionella debut 1959 hos Kar de Mumma och turnerade också med denne.[1] Efter en kort sejour vid Stockholms stadsteater övergick han 1964 till Folkteatern i Göteborg. Han lämnade Folkteatern 1970 för att bli chef för Riksteatern i Växjö. Han lämnade denna post 1973 för att gå tillbaka till Folkteatern. Han var därefter teatern trogen fram tills han gick i pension 1998. Han var också periodvis (1973–1976 och 1987–1991) teaterns chef.[1]

Wiklander har även haft ett flertal roller i olika TV- och filmproduktioner. Han spelade en konsumföreståndare i Kjell Sundvalls TV-film Dom unga örnarna (1982), flottist i Vilgot Sjömans Hur ska det gå för Pettersson? (1984) samt som chef för kriminalroteln i filmerna om Kommissarie Winter.[1]

Han är sedan 1993 professor i talgestaltning vid Teater- och operahögskolan i Göteborg.[1] Han tilldelades Litteris et Artibus 2008.[2]

Filmografi

Teater

Roller

År Roll Produktion Regi Teater
1964 Abdil
Sir Harolds son		 Skärmarna (Les Paravents)
Jean Genet		 Per Verner-Carlsson Stockholms stadsteater
1965 Donnie Barker De kärlekslösa
William Inge		 Helge Hagerman Folkteatern, Göteborg[3]
Yngligen De ärelystna
André Roussin		 Kurt-Olof Sundström Folkteatern, Göteborg
Simon Bliss Höfeber
Noël Coward		 Kurt-Olof Sundström Folkteatern, Göteborg[4]
Furst Vladimir Lyckan på spel
Françoise Sagan		 Hans Bergström Fredriksdalsteatern[5]
2001 Albert Speer
David Edgar		 Jasenko Selimović Göteborgs stadsteater
2005 James Tyrone sr Lång dags färd mot natt
Eugene O'Neill		 Olof Lindqvist Göteborgs stadsteater[6]
Ett drömspel
August Strindberg		 Etienne Glaser Göteborgs Stadsteater
2007 Joe Keller Alla mina söner (All my sons )
Arthur Miller		 Björn Melander Teater Västmanland[7]
Domingo Don Carlos
Friedrich Schiller		 Eva Bergman Göteborgs stadsteater
2009 Vladimir I väntan på Godot
Samuel Beckett		 Henric Holmberg Göteborgs stadsteater
2010 Familjen
Tracy Letts		 Peter Dalle Göteborgs stadsteater
2013 John Som löven i Vallombrosa
Lars Norén		 Vibeke Bjelke Dramaten
2014 Faust och Faustin and out
Elfriede Jelinek		 Hilda Hellwig Göteborgs stadsteater
2016 Thommy Kärleksbrev
A.R. Gurney 		Birgitta Ulfsson
Iwar Wiklander		 Kulturhuset Stadsteatern
2017 Den goda människan i Sezuan
Bertolt Brecht		 Frida Röhl Folkteatern, Göteborg
2019 Oinone Fedra/Hippolytos
Tora von Platen		 Tatu Hämäläinen Dramaten

Priser och utmärkelser

Källor

  1. ^ ”Iwar Wiklander”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=66688&iv=BIOGRAPHY. Läst 24 juli 2012. 
  2. ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2008”. Kungahuset. 6 juni 2008. Arkiverad från originalet den 2 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150702113633/http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar6juni2008.5.36df73941192994694f80007190.html. Läst 29 september 2015. 
  3. ^ Bengt Jahnsson (7 mars 1965). ”'De kärlekslösa' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-03-07/64/18. Läst 29 maj 2018. 
  4. ^ Bengt Jahnsson (24 april 1965). ”Förlustelseförströelse i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-04-24/110/14. Läst 29 maj 2018. 
  5. ^ Hans Axel Holm (11 juli 1965). ”Sommarregnet – en roll att räkna med”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1965-07-11&toPublicationDate=1965-07-11&sortType=&phrases=Yoga--Aerobics--Crossfit. Läst 29 maj 2018. 
  6. ^ ”Lång dags färd mot natt”. Göteborgs stadsteater. Arkiverad från originalet den 3 april 2018. https://web.archive.org/web/20180403112529/http://www.stadsteatern.goteborg.se/pa-scen/2004-2005/lang-dags-fard-mot-natt/. Läst 2 april 2018. 
  7. ^ Malin Ullgren (18 februari 2007). ”Familjärt självbedrägeri. Björn Melanders 'Alla mina söner' litar till texten men blir väl mekanisk.”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/nils-holgersson-pa-vastana-teater/. Läst 1 december 2024. 

Vidare läsning

  • Hasselrot, Astrid (1987). Skål och tack! En bok om hur vi slutade dricka för mycket: Intervjuer. Stockholm: Prisma. sid. 85–98. Libris 7407445. ISBN 91-518-2062-5 

Externa länkar

Auktoritetsdata