Börje Mellvig

I dagens värld är Börje Mellvig ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess betydelse i ekonomin eller dess påverkan på kulturen, har Börje Mellvig blivit en uppmärksamhetspunkt för både experter och allmänheten. Med sitt breda spektrum av implikationer och sin förmåga att skapa debatt och reflektion har Börje Mellvig etablerat sig som ett avgörande ämne på den aktuella agendan. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Börje Mellvig, analysera dess ursprung, dess utveckling över tid och dess möjliga framtid. Vidare kommer vi att undersöka vilken roll Börje Mellvig spelar i människors dagliga liv och dess relevans i det globala sammanhanget.

Börje Mellvig
FöddHarald Filip Börje Mellvig
23 november 1911
Malmö
Död7 november 1998 (86 år)
Oscars församling, Stockholm
Aktiva år1933–1990
SläktingarFolke Mellvig (bror)
IMDb SFDb

Harald Filip Börje Mellvig, född 23 november 1911 i Malmö, död 7 november 1998 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och textförfattare.[1]

Biografi

Börje Mellvig var son till Svenska Morgonbladets direktör Bernhard Mellvig och hade till en början tankar på att bli journalist. Han studerade även måleri för Otte Sköld innan han kom in på skådespelaryrket. Inledningsvis studerade han privat för Sandro Malmquist för att därefter komma in på Göteborgs Stadsteaters elevskola. Debuten skedde 1933 på Oscarsteatern i Stockholm. Han var därefter aktiv vid flertalet andra Stockholmsteatrar: Nya Teatern, Blancheteatern, Vasateatern och Boulevardteatern. På 1950-talet var han verksam inom Riksteatern. Mellvig började också att regissera på olika scener i Stockholm, Malmö och Uppsala och även i radion, där han kom att bli en av de flitigaste någonsin. Under 1970-talet verkade han vid Dramaten och han gjorde även uppsättningar för TV-teatern. Under en period var han konstnärlig ledare för Dramatikerstudion.[1]

Mellvig var också verksam som film- och TV-skådespelare. Han debuterade 1937 i Gunnar Olssons Bergslagsfolk och kom att medverka i drygt 90 film- och TV-produktioner. Hans skådespeleri kännetecknades av en stram och bestämd stil, vilket gjorde honom passande för att agera auktoritära figurer i borgerligheten, till exempel advokater och affärsmän. Han spelade sällan huvudroller utan oftast biroller.[1] Han gjorde även en hyllad insats som den högfärdiga men godhjärtade brodern Erik i tv-filmatiseringen av Gideon Wahlbergs folklustspel Söderkåkar från 1970.

Mellvig är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna, Stockholms län.[2] Han var äldre bror till författaren Folke Mellvig.[3]

Filmografi

Filmmanus

Regi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1934 Vännen Leka med elden
August Strindberg		 Sandro Malmquist Oscarsteatern[4]
Pancrase Det framtvingade giftermålet (Le Mariage forcé)
Moliére		 Sandro Malmquist Oscarsteatern[4]
1936 Lewis Dodd Cirkus Sanger (The Constant Nymph)
Margaret Kennedy och Basil Dean		 Sandro Malmquist Nya Teatern[5]
Sjömannen Venusspelet (L'Ennemie)
André-Paul Antoine		 Sandro Malmquist Nya Teatern[6]
Johannes Senapskornet
Ebbe Linde		 Sandro Malmquist Nya Teatern[7]
Marskalk Dagobert Mjölnarprinsen (Skyddsängeln)
Zacharias Topelius		 Sandro Malmquist Nya Teatern[8]
1937 Antigonus En saga för vintern (The Winter's Tale)
William Shakespeare		 Sandro Malmquist Nya Teatern[9]
Ribadeau Petrus den lycklige (Pétrus)
Marcel Achard		 Sandro Malmquist Nya Teatern[10]
1938 Dick Jones Min hustru doktor Carson (Robert's wife)
St. John Greer Ervine		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[11]
1939 Justin Madame Bovary
Gaston Baty		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[12]
1942 Kammarjunkaren Sagan
Hjalmar Bergman		 Per Lindberg Konserthusteatern[13]
1943 Pastor Harper Arsenik och gamla spetsar (Arsenic and Old Lace)
Joseph Kesselring		 Torsten Hammarén Oscarsteatern[14]
Jude 2 Salome
Oscar Wilde		 Per-Axel Branner Nya Teatern[15]
1944 Kit Carson Livet är ju härligt (The Time Of Your Life)
William Saroyan		 Per Knutzon Oscarsteatern[16]
1956 Gooper Katt på hett plåttak (Cat on a Hot Tin Roof)
Tennessee Williams		 Per Gerhard Vasateatern[17]
1961 Tokan (L'Idiote)
Marcel Achard		 Tom Dan-Bergman Lilla Teatern[18]
1965 Schrank West Side Story
Leonard Bernstein, Stephen Sondheim och Arthur Laurents		 Rikki Septimus Oscarsteatern[19][20]
1976 Advokaten Chez nous
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark		 Lars Göran Carlson Dramaten

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
1941 Hon som bär templet
Karin Boye Nya Teatern
Gästspel av Dramatikerstudion[21][22]
1950 Tio små niggerpojkar
Ten Little Niggers		 Agatha Christie Riksteatern[23]
1951 Markens gud
The Field God		 Paul Green
Översättning Henrik Dyfverman och Sven-Bertil Norberg		 Riksteatern[24]
1953 Vildanden Henrik Ibsen Riksteatern[25]
1955 Lyckliga dagar
Les jours heureux		 Claude-André Puget Riksteatern[26]
1956 Under trädet ligger yxan
Under treet ligg øksa		 Tormod Skagestad Riksteatern[27]
1957 Othello
William Shakespeare Riksteatern[28]
1958 Gengångare
Gengangere		 Henrik Ibsen Riksteatern[29]
1959 Råttfällan
The Mousetrap		 Agatha Christie Lisebergsteatern
Regi tillsammans med Bengt Blomgren
1961 Processen mot Jesus
Process a Jesus		 Diego Fabbri
Översättning Karin Alin		 Malmö stadsteater

Radioteater

Roller

År Roll Produktion Regi
1942 Kammarjunkaren Sagan
Hjalmar Bergman		 Per Lindberg[30]
1948 Joseph, hovmästare Vi skiljas
Victorien Sardou		 Rune Carlsten[31]
1950 Frid Hillmans detektivbyrå: Naturlig död?
Folke Mellvig		 Lars Madsén[32]
Golftränaren Sture Olsson Hillmans detektivbyrå: Vattengraven
Folke Mellvig		 Lars Madsén[33]
1951 Ingenjör Kallsjö Hillman & Son: Mord på löpande band
Folke Mellvig		 Lars Madsén[34]
1955 Verkmästare Henry Lindberg Hillman och de tre ingenjörerna
Folke Mellvig		 Carl-Otto Sandgren[35]
1957 Provinsialläkare Hans Strandberg Grönt för mord
Folke Mellvig		 Arne Mattsson[36]
1958 Marcel Fleur Flyg fula fluga...
Folke Mellvig		 Carl-Otto Sandgren[37]
1959 Berättare Vägglusen
Vladimir Majakovskij		 Staffan Aspelin[38]

Källor

Noter

  1. ^ ”Börje Mellvig”. Svensk Filmdatabas. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304083739/http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61066&iv=BIOGRAPHY. Läst 14 augusti 2012. 
  2. ^ ”Börje Mellvig”. Stockholms Stad. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-Begravningsplatsen/1/13B/365/1/. Läst 14 augusti 2012. 
  3. ^ Börje och Folke Mellvig i Vem är det 1993
  4. ^ Åb. (7 augusti 1934). ”Esperantisk teatersuccès: Strindberg och Molière inför tjugotvå nationer”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-08-07/211/1. Läst 11 juli 2015. 
  5. ^ ”Cirkus Sanger”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13815&pos=745. Läst 3 mars 2025. 
  6. ^ ”Venusspelet”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13816&pos=746. Läst 3 mars 2025. 
  7. ^ ”Senapskornet”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13819&pos=749. Läst 3 mars 2025. 
  8. ^ ”Skyddsängeln”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13821&pos=750. Läst 3 mars 2025. 
  9. ^ ”En vintersaga”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13822&pos=751. Läst 3 mars 2025. 
  10. ^ ”Pétrus, den lycklige”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13823&pos=752. Läst 3 mars 2025. 
  11. ^ ”Min hustru Dr. Carson”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22077&pos=101. Läst 20 april 2016. 
  12. ^ ”Madame Bovary”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22078&pos=102. Läst 21 april 2016. 
  13. ^ Oscar Rydqvist (17 januari 1942). ”'Sagan' i Dramatikerstudion”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-01-17/15/9. Läst 30 januari 2016. 
  14. ^ ”Arsenik och gamla spetsar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26035&pos=9. Läst 3 juni 2015. 
  15. ^ ”Salome”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13997&pos=963. Läst 12 mars 2025. 
  16. ^ Sten af Geijerstam (30 april 1944). ”Saroyan på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-30/116/26. Läst 31 augusti 2015. 
  17. ^ ”Katt på hett plåttak”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14076&pos=472. Läst 6 maj 2016. 
  18. ^ ”'Tokan' på Lilla Teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 25 februari 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-02-25/54/12. Läst 22 augusti 2015. 
  19. ^ ”West Side Story”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25690&pos=173. Läst 12 juni 2015. 
  20. ^ Barbro Hähnel (31 december 1965). ”'West Side Story' på svenska: Ungt, fräscht och ojämnt”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-12-31/354/13. Läst 31 augusti 2015. 
  21. ^ ”Hon som bär templet”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15190&pos=1. Läst 9 mars 2025. 
  22. ^ Oscar Rydqvist (6 april 1941). ”Boye och Oljelund i Dramatikerstudion”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1941-04-06/93/6. Läst 9 mars 2025. 
  23. ^ ”Thalias vagabonder klara”. Dagens Nyheter: s. 15. 26 maj 1950. Arkiverad från originalet den 10 april 2022. https://web.archive.org/web/20220410182815/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-fredag-26-maj-1950-sida-15_1950.jpeg. Läst 27 november 2021. 
  24. ^ ”Teater Musik Film: 'Markens gud' i Norrköping”. Dagens Nyheter: s. 9. 7 juni 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-06-07/150/9. Läst 3 juni 2018. 
  25. ^ ”Teater Musik Film: Riksteaterns spelplan vårsäsongen 1953”. Dagens Nyheter: s. 7. 8 januari 1953. Arkiverad från originalet den 24 november 2021. https://web.archive.org/web/20211124130432/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-torsdag-8-januari-1953-sida-7_1950.jpeg. Läst 24 november 2021. 
  26. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 14. 4 februari 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-02-04/33/14. Läst 10 juni 2018. 
  27. ^ ”Riksteatern repeterar”. Dagens Nyheter: s. 10. 5 januari 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-01-05/4/10. Läst 22 augusti 2015. 
  28. ^ ”Riksteatern ger ny Millerpjäs”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018. 
  29. ^ ”Lope de Vega, Ibsen och Rattigan spelas under Riksteaterns vårsäsong”. Dagens Nyheter: s. 12. 4 januari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-01-04/3/12. Läst 26 maj 2018. 
  30. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 11 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-11/40/20. Läst 30 januari 2016. 
  31. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 14 november 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-11-14/310/24. Läst 19 december 2021. 
  32. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 12. 15 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-15/187/12. Läst 19 december 2021. 
  33. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 29 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-29/201/14. Läst 19 december 2021. 
  34. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 juli 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-07-14/186/14. Läst 19 december 2021. 
  35. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 16. 24 december 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-12-24/349/16. Läst 19 december 2021. 
  36. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 16 juli 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-07-16/190/20. Läst 19 december 2021. 
  37. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 27 december 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-12-27/350/22. Läst 19 december 2021. 
  38. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 38. 15 januari 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-01-15/13/37. Läst 18 mars 2016. 

Externa länkar