Ämnet för Arlövs teater är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Med ett allt mer fokuserat fokus på vikten av detta ämne är det inte förvånande att studier och forskning om Arlövs teater är på frammarsch. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället är Arlövs teater fortfarande ett ämne för debatt och reflektion idag. När vi utforskar detta ämne ytterligare möter vi ett antal perspektiv och åsikter som får oss att ifrågasätta vår egen övertygelse och kunskap om Arlövs teater. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Arlövs teater och utforska dess relevans för våra samtida liv.
Arlövs teater är en teaterbyggnad i skånska Arlöv, uppförd av byggmästare Olof Ahlgren och invigd 16 oktober 1892.
Från början var inte byggnaden tänkt för teaterbruk. Den kallas ibland även för Hundramannasalen och är Arlövs äldsta samlingssal, byggd för att inhysa Arlövs första sjukkassa, som bildats 1886, före den allmänna nationella sjukkassans uppkomst, under namnet Hundramannaföreningen nr 1, Arlöv och vars uppgift var att betala ut sjukpenning till sina maximalt etthundra medlemmar.
Småningom övergick byggnaden till kulturlokal, bland annat för Arlövs Amatörsällskap och en tid under ledning av Hugo Franzen. Under 1980-talet moderniserades lokalen för teaterbruk och kompletterades med en utomhusscen, där det under somrarna sedan flera år bjuds på de populära så kallade Granbackekvällarna med många kända artister. Sedan 1995 är teatern spelplats för en av Sveriges främsta nyårsrevyer, Arlövsrevyn, med många namnkunniga medverkande genom åren.