I dagens artikel ska vi prata om Alingsås kommun, ett ämne som har väckt stort intresse på senare tid. Alingsås kommun är en fråga som påverkar många olika människor, eftersom den har återverkningar på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Alingsås kommun, med syftet att ge en fullständig och detaljerad översikt över detta ämne. Vi kommer att undersöka dess historia, dess nuvarande inverkan, såväl som möjliga framtida implikationer. Dessutom kommer vi att analysera olika åsikter och tillvägagångssätt om Alingsås kommun, för att ge en bredare förståelse av detta ämne. Följ med oss i denna kompletta analys av Alingsås kommun!
Alingsås kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av stadskommunen Alingsås stad. 1974 införlivades Hemsjö kommun och huvuddelen av Bjärke kommun. 1975 överfördes från Lerums kommun den nordligaste delen av Östads socken (Brobacka och Österäng med omnejd), jämte norra delen av Östads by (Östads säteri med omnejd, tidigare kallat Överbyn).
Alingsås kommun utgörs till största delen av det skogs- och sjölandskap som präglar södra Västergötland. Det bryts dock av något av jordbrukslandskap längs Säveån nordost om centralorten, upp mot Varaslätten.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
*Enligt SMHI:s lista över svenska sjöar (ett genomsnitt av listans värden anges) **Cirka halva Mjörn ligger i Lerums kommun ***Små delar av Ömmern ligger i Bollebygds och Lerums kommuner ****Största delen av Sävelången ligger i Lerums kommun *****En liten del av Ören ligger i Bollebygds kommun
Kristina Grapenholm Jan Kesker (2020-11-04--2021-01-31)
S
Lennart Allbro
2018-10-15–2022-10-14
S
Birgitta Carlsson
M
Per-Gordon Tranberg
2022-10-15–2026-10-14
M
Linda Espeving
S
Sebastian Aronsson
M
Dennis Alvdén
Källor:
Mandatfördelning 1970–2022
Antalet mandat i kommunfullmäktige var 39 i valet 1970 och 49 från valet 1973 till och med valet 1985. Från valet 1988 ökade antalet mandat till 51.
Största partiet i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Socialdemokraterna. Näst största parti var Folkpartiet (sedan 2015 Liberalerna) i valen 1970 och 2002, Centerpartiet i valen 1973-1979 samt Moderaterna i valen 1982-1998 och 2006-2022.
Samtliga av Sveriges åtta riksdagspartier finns representerade i Alingsås kommunfullmäktige. Utöver dem satt Ny demokrati i fullmäktige efter valen 1991 och 1994.
Kommunen ligger längs E20 och Västra stambanan som genomkorsar kommunen från sydväst mot öster. Norra delen av kommunen genomkorsas av riksväg 42 i öst-västlig riktning medan kommunens västra del genomkorsas av länsväg 190 i nord-sydlig riktning. Mellan Anten och Mjörn avtar länsväg 180 åt sydöst genom Alingsås.
Västgötabanan invigdes år 1900. En del av den smalspåriga järnvägssträckan, Anten-Gräfsnäs, används sedan 1965 som museijärnväg. Genom kommunen går också Västra stambanan som började byggas den 30 april 1856 i Skaveryd strax utanför Alingsås. Hela sträckan Göteborg–Stockholm stod färdig hösten 1862. Under 1910-talet byggdes banan ut, på vissa delar, med dubbelspår och 1916 kunde järnvägen tas i bruk fram till Norsesund. Banan elektrifierades 1923. Därefter har inga större förändringar av järnvägen gjorts i kommun. Stambanan trafikeras av fjärrtåg SJ och VR som stannar vid Alingsås station, vilket även regiontågen Västtågen gör på väg mot Vårgårda och Skövde samt Göteborgs pendeltåg med stopp vid Norsesunds station, Västra Bodarna och Alingsås.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 42 722 invånare (31 december 2024), vilket placerar den på 63:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Alingsås kommun 1970–2020
År
Folkmängd
1970
26 529
1975
27 796
1980
29 637
1985
31 394
1990
33 626
1995
34 758
2000
35 153
2005
36 010
2010
37 796
2015
39 602
2020
41 602
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Mellbydalen kallas även Kvarnarnas dal, ett område där det troligen stod ett 100-tal väderkvarnar på 1800-talet. När Sverige fick utbyggd elektricitet under 1900-talet övergavs de flesta kvarnarna, men några har räddats och restaurerats. Ett annat kulturarv är Gräfsnäs slott, idag en ruin. Slottet uppfördes på 1550-talet men brann tre gånger, senast 1834. Slottet lämnades därefter att förfalla och kvar är ruinen.
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en på grön mark framför en uppväxande grön ek gående röd hjort med horn, tunga och klövar av guld.
Vapnet fastställdes för Alingsåsstad 1953, men går tillbaka på ett sigill från 1630-talet. Det registrerades för kommunen av PRV 1974.