Gräfsnäs
Gräfsnäs-frågan är en som har fångat mångas uppmärksamhet den senaste tiden. Dess relevans och inverkan på olika aspekter av det dagliga livet gör det till ett ämne av utbrett intresse. Från dess ursprung till dess framtida implikationer har Gräfsnäs genererat debatter, diskussioner och analyser inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska alla aspekter relaterade till Gräfsnäs, analysera dess inflytande på dagens samhälle och reflektera över dess möjliga utveckling i framtiden. Följ med oss på denna upptäckts- och undersökningsresa kring Gräfsnäs.
| Gräfsnäs | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Alingsås kommun |
| Distrikt | Erska distrikt, Långareds distrikt |
| Koordinater | 58°4′49″N 12°29′21″Ö / 58.08028°N 12.48917°Ö |
| Area | 100 hektar (2023) |
| Folkmängd | 417 (2023) |
| Befolkningstäthet | 4,2 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Sollebrunn |
| Tätortskod | T4840 |
| Beb.områdeskod | 1489TB107 (1975–) |
| Geonames | 2711432 |
  Ortens läge i Västra Götalands län.
| |
| Wikimedia Commons: Gräfsnäs | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Gräfsnäs är en tätort i Alingsås kommun i Västergötland. Den är belägen vid sjön Anten 22 km norr om Alingsås och 5 km sydväst om Sollebrunn.
Samhället växte fram vid Gräfsnäs järnvägsstation på Västgötabanan, som öppnades 1900. Av denna återstår idag museijärnvägen Anten-Gräfsnäs Järnväg, som är en betydande turistattraktion.
Strax intill Gräfsnäs, på en liten halvö i sjön Anten, ligger ruinerna efter Gräfsnäs slott. Det byggdes i mitten av 1500-talet och ersatte det tidigare Loholms slott, som låg på Loholmen längre österut i sjön. Det var stamgods för ätten Leijonhufvud, och möjligen födelseplats för Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), som i och med giftermålet med Gustav Vasa 1536 blev svensk drottning. Slottet har brunnit vid tre tillfällen, med hundra års mellanrum: 1634, 1734 och 1834. Efter sista branden byggdes det aldrig upp igen, utan fick förfalla, men har under 1900-talet konserverats.
Sångaren Olle Ljungström bodde på orten under de sista åren av sitt liv.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Gräfsnäs 1975–2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1975 | 202 | |||
| 1980 | 265 | |||
| 1990 | 345 | 80 | ||
| 1995 | 391 | 82 | ||
| 2000 | 402 | 82 | ||
| 2005 | 387 | 82 | ||
| 2010 | 367 | 81 | ||
| 2015 | 393 | 100 | ||
| 2020 | 399 | 93 | ||
Anm.: Ny tätort 1975
| ||||
Se även
Källor
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 31 mars 2014.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
Andra källor
- Gräfsnäs i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gräfsnäs.
| ||||||||||||||||
| |||||