1859

1859 – MDCCCLIX 166 år sedan
År 1856 | 1857 | 1858 1859 1860 | 1861 | 1862
Årtionde 1830-talet  | 1840-talet 1850-talet 1860-talet | 1870-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1859 MDCCCLIX
Ab urbe condita	2611
Armeniska kalendern	1308 ԹՎ ՌՅԸ
Assyriska kalendern	6609
Bahaikalendern	15–16
Bengaliska kalendern	1266
Berberkalendern	2809
Brittiskt regeringsår	22 Vict. 1 – 23 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2403
Burmesiska kalendern	1221
Bysantinska kalendern	7367–7368
Koptiska kalendern	1575–1576
Erianska kalendern	3025
Etiopiska kalendern	1851–1852
Judiska kalendern	5619–5620
Vikram Samvat	1915–1916
Sakakalendern	1781–1782
Kaliyuga	4960–4961
Holocen kalender	11859
Nri-Igbo	859–860
Persiska kalendern	1237–1238
Muslimska kalendern	1275–1276
Nengō (Japan)	Ansei 6 (安政6年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4192
Minguokalendern	53 före ROC 民前53年
Thailändsk kalender	2402
Unixtid

1859 (MDCCCLIX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

• 10 januari – Ett ångkök öppnas på Regeringsgatan 82 i Stockholm, vilket blir stadens första.
• 24 januari – Valakiet och Moldavien enas under Alexandru Ioan Cuza och blir Förenade furstendömena Valakiet och Moldavien.

• 14 februari – Oregon blir den 33:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[1]

• 3 mars – Den största slavaktionen någonsin, 'The Weeping Time', inträffar då Pierce M. Butler säljer 436 män, kvinnor, barn, vilka alla i veckor vistats i ett häststall vid hästkapplöpningsbanan i Savannah i Georgia, USA.^[2]
• 22 mars – En förening för främjande och drift av Trädgårdsföreningen i Linköping bildas.

• April
  • Konstnären Egron Lundgren återvänder till London.
  • Brand i Uddevalla, Sverige.^[3]

• 5 maj – Braslien och Venezuela enas om att gränsen mellan dem skall gå i vattnet mellan Amazonfloden och Orinocofloden.^[4]

• Juni – Slaget vid Solferino äger rum i norra Italien söder om Gardasjön den 24 juni. Frankrike och Sardinien segrade mot Österrike.

• 8 juli – Oscar I avlider fyra dagar efter sin 60-årsdag och efterträds som kung av Sverige och Norge av sin son Karl XV (i Norge under namnet Karl IV).^[5]
• 31 juli–2 augusti – Amerikanska flottstyrkor landstiger i Kina för att skydda amerikanska intressen i Shanghai.^[6]

• Oktober – Brand i Göteborg, Sverige.^[3]

• 24 november – Charles Darwin publicerar sin skrift On the Origin of Species.

• December – Brand i Uppsala, Sverige.^[3]

• USA:s kongress godkänner att USA:s flotta kan åka till Paraguay och utföra vedergällning för en attack mot amerikanskt flottfartyg på Paranáfloden 1855.^[6]
• 200 amerikanska soldater korsar Rio Grande i jakten på mexikanske banditen Juan Cortina.^[6].
• Den liberala morgontidningen Göteborgs-Posten börjar utges.
• Karl XV samtycker till att avskaffa det norska riksståthållarämbetet.
• Viktor Rydbergs Den siste athenaren utkommer.
• Svenska kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.
• Amalia Eriksson uppfinner och börjar sälja Grännas berömda polkagrisar.
• Sophie Adlersparre och Rosalie Olivecrona grundar den svenska Tidskrift för hemmet, ett språkrör för olika kvinnofrågor.
• Stora teatern i Göteborg invigs under namnet Nya teatern.
• Bonniers börjar utge "Öreskrifter" för folket, vilket breddar det svenska bokläsandet.
• Karl XII:s grav öppnas av Anders Fryxell.
• Stockholm inrättar kommunal renhållning.
• Judiska barn får tillåtelse att gå i svenska skolor.
• En regel införs, vilken säger att prostituerade i Stockholm inte får röra sig i grupp, inte vara ute efter klockan elva och aldrig vistas på vissa gator i Gamla stan: de underkastas också regelbundna tvångsmässiga registreringar och undersökningar för könssjukdom, den så kallade reglementeringen.^[7]
• Tyska leksakstillverkaren Märklin grundas.
• Kvinnor tillåts bedriva minuthandel i stad och på marknad och driva handelsbod på landet (gift kvinna dock endast med makens tillstånd).^[8]
• Lärokurs för fruntimmer öppnar i Stockholm.

• 11 januari – George Nathaniel Curzon, brittisk politiker och statsvetare.
• 12 januari – Henry Heitfeld, amerikansk politiker, senator 1897–1903.
• 15 januari – Elmore Y. Sarles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1905–1907.
• 27 januari – Vilhelm II, tysk kejsare 1888–1918.

• 10 februari – Alexandre Millerand, fransk politiker, Frankrikes president 1920–1924.
• 14 februari – Justus Hagman, svensk skådespelare.
• 17 februari – Johan Lindström Saxon, svensk författare, tidningsman, bokförläggare, publicist och sångtextförfattare.
• 18 februari – Svante Arrhenius, svensk fysiker och kemist, nobelpristagare.
• 24 februari – Gustaf Werner, svensk affärsman och donator.

• 16 mars – Aleksandr Popov, rysk uppfinnare och pionjär inom radiohistorien.

• 15 april – Luren Dickinson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1939–1941.

• 2 maj – Jerome K. Jerome, brittisk författare.
• 12 maj – William Alden Smith, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1919.
• 22 maj – Arthur Conan Doyle, brittisk författare, Sherlock Holmes fader.

• 12 juni – Thomas J. Walsh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1933.
• 13 juni – Kasper Järnefelt, finländsk konstkritiker och översättare.

• 2 juli – Hjalmar Selander, svensk skådespelare, regissör och teaterdirektör.
• 6 juli – Verner von Heidenstam, författare och poet, ledamot av Svenska Akademien, nobelpristagare.
• 13 juli – Sidney Webb, brittisk socialistisk reformator.
• 20 juli – Adolf av Schaumburg-Lippe, prins av Schaumburg-Lippe.
• 28 juli – Wilhelm Sarwe, svensk missionär, räddade livet på Josip Broz Tito.

• 4 augusti – Knut Hamsun, norsk författare, nobelpristagare.
• 7 augusti – Gustave Belot, fransk lärare, filosof.
• 21 augusti – Westmoreland Davis, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1918–1922.

• 12 september – Alice Ayres, engelsk barnsköterska, känd för sitt tappra försök att rädda barnen hon passade vid en brand.
• 14 september – William Robert Robertson, brittisk fältmarskalk.
• 16 september – Frank R. Gooding, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1928.
• 17 september – Fredrik Thesleff, finländsk arkitekt.
• 22 september – Anna Sahlstén, finländsk målare.

• 18 oktober – Henri Bergson, fransk filosof, nobelpristagare.

• 15 november
  • Oscar Bernadotte, svensk prins.
  • Christopher Hornsrud, norsk politiker, Norges förste socialdemokratiske statsminister 1928.
  • Anton Wiklund, svensk tävlingscyklist och företagare.
• 23 november – Billy the Kid, amerikansk bandit.

• 2 december – Georges Seurat, fransk målare.
• 7 december – Octaviano Ambrosio Larrazolo, mexikansk-amerikansk politiker, guvernör i New Mexico 1919–1921, senator 1928–1929.
• 9 december – Algernon Ashton, brittisk kompositör, pianopedagog och essäist.
• 22 december – Otto Hölder, tysk matematiker.
• 26 december – William Stephens, amerikansk politiker.
• 29 december – Venustiano Carranza, mexikansk politiker, Mexikos president 1917–1920.

• 18 januari – William Slade, 72, amerikansk politiker, kongressledamot 1831–1843, guvernör i Vermont 1844–1846.
• 20 januari – Bettina von Arnim, 73, tysk författare.
• 28 januari – Carl Adolph Agardh, 73, svensk teolog, matematiker, naturforskare, ledamot av Svenska Akademien.

• 23 februari – Zygmunt Krasiński, 47, polsk författare.

• 5 mars – Henry S. Geyer, 68, amerikansk politiker och advokat, senator 1851–1857.
• 19 mars – Oliver H. Smith, 64, amerikansk politiker.

• 3 april – Tilghman Tucker, 57, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1842–1844.
• 14 april – George M. Bibb, 82, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1844–1845.
• 16 april – Alexis de Tocqueville, 53, fransk politisk teoretiker och historiker.

• 5 maj – Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, 54, tysk matematiker.
• 6 maj – Alexander von Humboldt, 89, tysk naturforskare.
• 20 maj – Josip Jelačić, 57, ban av Kroatien.

• 11 juni – Klemens von Metternich, 86, österrikisk statsman.

• 8 juli
  • Oscar I, 60, kung av Sverige och Norge sedan 1844.
  • Charlotte von Siebold, 70, tysk gynekolog.
• 13 juli – Angélique Brûlon, 87, fransk löjtnant, första kvinnan som mottog Hederslegionen.

• 4 augusti – Jean-Marie Vianney, 73, fransk katolsk församlingspräst, helgon.
• 22 augusti – John Wesley Davis, 60, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus 1845–1847.
• 29 augusti – Leigh Hunt, 74, brittisk författare.

• 15 september – Isambard Kingdom Brunel, 53, brittisk ingenjör och järnvägsbyggare.
• 16 september – David C. Broderick, 39, amerikansk demokratisk politiker, senator 1857–1859.

• 22 oktober – Louis Spohr, 75, tysk tonsättare och violinist.
• 29 oktober – James C. Jones, 50, amerikansk politiker.

• 20 november – Mountstuart Elphinstone, 80, anglo-indisk statsman och hävdatecknare.
• 28 november – Washington Irving, 76, amerikansk författare.

• 2 december – John Brown, 59, amerikansk slaverimotståndare.
• 8 december – Thomas de Quincey, 74, brittisk författare.
• 16 december
  • Wilhelm Grimm, 73, tysk språk- och litteraturforskare, sagosamlare.
  • Lars Gabriel von Haartman, 70, finländsk friherre och politiker.
• 18 december – Wilhelm Gabriel Lagus, 73, finländsk professor i allmän lagerfarenhet.

• Ana Joaquina dos Santos e Silva, portugisisk affärsidkare.

• Wikimedia Commons har media som rör 1859.
  Bilder & media