Kejsardömet Brasilien

I dagens värld är Kejsardömet Brasilien ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess relevans i dagens samhälle, dess inverkan på människors dagliga liv eller dess betydelse i historien, är Kejsardömet Brasilien ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet. Genom den här artikeln kommer vi att dyka in i de olika aspekterna som Kejsardömet Brasilien omfattar, från dess ursprung till dess implikationer i den moderna världen. Vi kommer att upptäcka hur Kejsardömet Brasilien har utvecklats över tiden och hur det fortsätter att påverka våra liv idag. Utan tvekan är Kejsardömet Brasilien ett ämne som fortsätter att generera intresse och reflektion och genom denna artikel hoppas vi kunna belysa dess betydelse och relevans i dagens samhälle.

Kejsardömet Brasilien
Império do Brasil (Portugisiska)
←
 1822–1889 →
→
Flagga Vapen
Nationalsång: 'Hino da Independência (1822–1831)
"Självständighetssång"
Hino Nacional Brasileiro (1831–1889)
" Brasiliens nationalsång "
Kejsardömet Brasilien , 1822–1828, med den dåvarande Cisplatinaprovinsen
Kejsardömet Brasilien , 1822–1828, med den dåvarande Cisplatinaprovinsen
Kejsardömet Brasilien , 1822–1828, med den dåvarande Cisplatinaprovinsen
Huvudstad Rio de Janeiro
Språk Portugisiska
Religion Romersk-katolsk
Statsskick Parlamentarisk konstitutionell monarki
Sista kejsare Peter I (1822–1831)
Peter II (1831–1889)
Bildades 7 september 1822
 – bildades ur Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve
Upphörde 15 november 1889
 – uppgick i Brasiliens förenta stater
Folkmängd 4 000 000
7 000 700
9 930 479
14 333 915 (1823
1854
1872
1890)
Valuta Real
Brasiliens historia
Brasiliens statsvapen
Denna artikel är en del av en serie
Ursprungsbefolkningar
Koloniala Brasilien
Förenade kungariket
Självständigheten
Kejsardömet Brasilien
Gamla republiken
Vargaseran
Fjärde republiken
Militärt styre
Nya republiken

Kejsardömet Brasilien var en monarki i Sydamerika som i stort sett bestod av det moderna Brasilien, och existerade från 1822 och fram till den 15 november 1889, då förbundsrepubliken Brasilien utropades.[1]

Historia

När Frankrikes militär ockuperade Portugal under Napoleonkriget, tvingades Portugals kungliga familj i exil. De flydde till de portugisiska besittningarna i Sydamerika där de upprättade Rio de Janeiro som huvudstaden för Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve. När kriget väl var över uppstod det en ovilja att gå tillbaka till som det var före krigen. I stället blev Brasilien självständigt från Portugal, om än med en monark som var medlem av Portugals kungliga familj.

Slavfrågan

Efter självständigheten växte kaffeexporten sig stor och så även slavimporten; bara i Rio de Janeiro ökade antalet slavar från 26 254 år 1825 till 43 555 år 1828. År 1822 var omkring 30 %, eller en miljon, av Brasiliens invånare födda i Afrika eller var slavättlingar.

Pedro I ville avskaffa slaveriet, men enligt konstitutionen var det parlamentet som skulle stifta lagar, och de flesta som satt där ville ha kvar slaveriet. Ledda av Bernardo Pereira de Vasconcelos från Minas Gerais i parlamentet, argumenterade slaveriets förespråkare för att det inte var omoraliskt att icke-brasilianskt kapital och teknologi inte skulle hjälpa Brasilien, och att järnvägar bara skulle rosta. Andra, som Nicolau de Campos Vergueiro från São Paulo, ville dock ersätta slaveriet med fri arbetskraftsinvandring från Europa. År 1829 infördes ett kontraktssystem. Lagar och förordningar mot slaveri kom dock aldrig att gälla, som 1829 års förordning som förbjöd att slavskepp seglades till Afrika. Dessa händelser var roten till de regionala upproren under 1800-talet.

Republikansk statskupp

När slaveriet till slut avskaffades ledde det ekonomiska systemet i de norra delarna till allvarliga ekonomiska problem. Stor hungersnöd blev många slavars död i de norra delstaterna, som hade slaveri-baserad ekonomi. Samhällseliten besvarade den liberala regeringens tendenser med att stödja idén om en oligarkisk republik, där lokal elit kunde styra sina områden genom ett decentraliserat federalt system.

I den tidiga republiken tog oligarkerna snabbt över makten och tekniken för att kontrollera det nya statssystemet, och regeringskrisen 1888–1889 och efter ökat missnöje bland militära officerare, föredrog republikanerna förändring genom revolution och fältmarskalk Fonseca ledde en sammansvärjning för att avsätta regeringen i november 1889. Det som började som en beväpnad demonstration för regeringsbyte blev på några timmar en statskupp där kejsar Pedro II avsattes.

Demografi

  • 1823 fanns 4 miljoner invånare (71 % fria och 29 % slavar).[2]
  • 1854 fanns 7 700 000 miljoner (76 % fria och 24 % slavar).[2]
  • 1872 fanns 9 930 478 invånare (84,8 % fria och 15,2 % slavar). Enligt det årets nationella folkräkning var, bland de fria invånarna (8 419 672 personer), 38 % vita , 39 % mulatter (blandning av vita och svarta), 11 % svarta och 5 % caboclos (blandning av vita och indianer). Läs- och skrivkunnigheten var: 23,4 % av de fria männen och 13,4 % av de fria kvinnorna.[2]
  • 1887 fanns 14 500 000 invånare (95 % fria och 5 % slavar).[2] 1889 kunde 20 % av den totala befolkningen läsa och skriva.[3]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Fotnoter

  1. ^ ”Brazil” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Brazil.html. Läst 20 juli 2015. 
  2. ^ Vainfas, Ronaldo. Dicionário do Brasil Imperial. Rio de Janeiro: Objetiva, 2002
  3. ^ Carvalho, José Murilo de. D. Pedro II. São Paulo: Companhia das Letras, 2007

Externa länkar