Östergötlands län

I dagens värld är Östergötlands län ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har Östergötlands län genererat en intensiv och passionerad debatt, väckt motstridiga åsikter och framkallat ett utbyte av idéer som berikat det kulturella och sociala panoramat. Eftersom Östergötlands län fortsätter att ge resonans i det samtida samhället är det nödvändigt att till fullo utforska alla aspekter relaterade till detta fenomen, från dess ursprung till dess möjliga konsekvenser i framtiden. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Östergötlands län, undersöka dess många aspekter och erbjuda en panoramavy för att bättre förstå dess inverkan på våra liv.

För andra betydelser av Östergötland och Östergötlands län, se Östergötland (olika betydelser).
Östergötlands län
Län
Östergötlands länsstyrelses lokaler i Linköping
Östergötlands länsstyrelses lokaler i Linköping
Vapen för Östergötlands län tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland,
Närke,
Småland,
Södermanland
Region Region Östergötland
Läge 58°24′38″N 15°36′49″Ö / 58.41056°N 15.61361°Ö / 58.41056; 15.61361
Residensstad Linköping
Area Rankad 11:e
 - Totalt 10 562 km²
Folkmängd Rankad 4:e
 - Totalt 472 446 (2024-12-31) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 44,7 invånare/km²
Inrättat 1634
Landshövding Gunilla Svantorp (tillträde 1 mars 2025)
Ann Holmlid, tf
Länskod 05
Geonames 2685867
Länsbokstav E
Karta SCB geodata
Östergötlands läns läge i Sverige.
Östergötlands läns läge i Sverige.
Östergötlands läns läge i Sverige.

Östergötlands län är ett av Sveriges län, beläget i landets sydöstra del. Länets residensstad är Linköping. Östergötlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige. Region Östergötland har sedan 2015 tagit över den operativa verksamheten i länet.

Historia

Kommuner i Östergötlands län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Del av Tjust-Eds och Uknadalens landskommun mottogs från Kalmar län vid kommunreformen på 1970-talet.

Genom 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges indelning i län och Östergötland blev då ett eget län med Linköping som residensstad.[2] Länet benämndes före 1718 även som Linköpings län.

Tidigare län

Östergötland bestod sedan unionstiden av fyra slottslän: Ringstaholms län, Stegeborgs län, Hofs län och Stäkeholms län (för Ydre och Kinda). Under slutet av 1400-talet las Ringstaholms län ner och Ydre och Kinda bröts ur Stäkeholms län samtidigt som Linköpings län och Vadstena län bildades.[3] Även fanns från slutet av 1500-talet ett livgeding kallat Bråborgs län och ungefär samtidigt bildades Finspånga län (härad).

Geografi

Länet omfattar landskapet Östergötland och mindre delar av angränsande landskap. Länets yta är 11 630 km², varav 10 562 km² är landareal. Nio procent av den totala arealen är vatten. En del av detta vatten är Göta kanal. Stenabohöjden i Ydre kommun är länets högsta punkt, som mäter 327 meter över havet. I öster gränsar länet mot Östersjön. I skärgården, med cirka 6 300 öar, sträcker sig tre djupa vikar in i länet: Bråviken, Slätbaken och Valdemarsviken.

Administrativ indelning

Östergötlands län består av

Befolkning

Demografi

Tätorter

Linköping och Norrköping är befolkningsmässigt landets 8:e respektive 10:e största tätorter (2018) med ett inbördes avstånd på drygt 40 km. Kommunernas invånarantal kommer på 5:e respektive 10:e plats i Sverige. Tillsammans marknadsför sig kommunerna som East Sweden[4].

De största tätorterna i länet enligt SCB 31 december 2020[5]:

Nr Tätort Folkmängd
1 Linköping 115 672
2 Norrköping 97 854
3 Motala 31 340
4 Mjölby 13 947
5 Finspång 13 261
6 Söderköping 7 539
7 Åby 7 157
8 Åtvidaberg 6 934
9 Ljungsbro 6 783
10 Vadstena 5 714

Residensstaden är i fet stil

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Östergötlands län 1940–2015
År Invånare
1940
  
 316 754
1945
  
 332 933
1950
  
 347 996
1955
  
 355 344
1960
  
 357 785
1965
  
 366 072
1970
  
 382 675
1975
  
 387 088
1980
  
 392 789
1985
  
 393 585
1990
  
 403 011
1995
  
 416 443
2000
  
 411 345
2005
  
 416 303
2010
  
 429 642
2015
  
 445 661
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och SCB - Folkmängden inom administrativa områden 1910-1961.

Kultur

Traditioner

Kultursymboler och viktiga personligheter

Länsvapnet Blasonering: I rött fält en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blå draktunga och beväpning, i vart av sköldens hörn åtföljd av en ros i silver.

Vapnet, som senast fastställdes 1972, är identiskt med landskapsvapnet. De obetydliga delar av angränsande landskap som ingår i länet har inte ansetts motivera någon särskiljning.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024”. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2025. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning-och-levnadsforhallanden/befolkningens-sammansattning-och-utveckling/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2024/. Läst 22 februari 2025. 
  2. ^ Regeringsform 1634
  3. ^ Almquist, Jan Eric (1917). den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1530. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 355 
  4. ^ http://www.fjarde.se/
  5. ^ ”Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet”. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/pong/tabell-och-diagram/statistiska-tatorter-2018-befolkning-landareal-befolkningstathet-per-tatort/. Läst 20 april 2021. 

Externa länkar


v • r
Kommuner i Östergötlands län
Se även: Lista över Sveriges kommuner
v • r
Sveriges län
Sveriges riksvapen
Se även: Sveriges administrativa indelning · Länssammanslagningar i Sverige (2000-talet)