Walborg Hedberg

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i ämnet Walborg Hedberg, ett ämne som har fått stor aktualitet på senare tid. Walborg Hedberg är ett ämne av allmänt intresse som täcker ett brett spektrum av aspekter som påverkar människors dagliga liv. Genom den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Walborg Hedberg, från dess ursprung och utveckling, till dess inflytande inom olika samhällsområden. Dessutom kommer vi att analysera hur Walborg Hedberg har påverkat människors liv och vilka de möjliga konsekvenserna är på individuell och kollektiv nivå. Håll utkik, eftersom den här artikeln lovar att ge en djupgående och berikande titt på Walborg Hedberg.

Walborg Hedberg
FöddWalborg Maria Hedberg
23 november 1859
Katarina församling, Stockholm, Sverige Sverige
Död16 augusti 1931 (71 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningÖversättare, bibliotekarie
FöräldrarFrans Hedberg (far)
Amanda Broman (mor)
SläktingarTor Hedberg (bror)
Karl Hedberg (bror)
Bengt Hedberg (bror)
Nils Hedberg (bror)
Redigera Wikidata

Walborg Maria Hedberg, född 23 november 1859 i Katarina församling, Stockholm, död 16 augusti 1931 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk översättare.

Biografi

Walborg Hedberg var dotter till Frans Hedberg och Amanda Broman samt syster till Tor, Karl, Bengt och Nils Hedberg.

Hon var verksam som översättare från franska, tyska, ryska och (i mindre utsträckning) från danska, engelska, norska och polska. Särskilt värda att nämna är Maksim Gorkijs En mor, Tolstojs Krig och fred och Villiers de l’Isle-Adams Hjärtlösa historier. Från tyskan översatte hon bland annat Arthur Schnitzlers roman Der Weg ins Freie (1908), på svenska Vägen ut till lifvet (1911).

Hennes tidiga översättningar av ryska författare gjordes från tyska eller franska, men enligt förläggaren Karl Otto Bonnier blev hon ”så intresserad för den nya ryska litteraturen, att hon – full av energi – satte sig till att studera ryska”.

Utöver sina översättningar utarbetade hon tillsammans med Louise Arosenius en biografisk uppslagsbok, Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914), på uppdrag av centralkommittén för Årsta-utställningen, vilken arrangerades av Fredrika-Bremer-förbundet och var en del av Baltiska utställningen i Malmö, och hann också med att vara ordförande i sällskapet Nya Idun 1905-1910 och bibliotekarie vid Stockholms barn- och ungdomsbibliotek (1913–1918), Stockholms läsesalong (1917–1920) och Nordiska Kompaniets personalbibliotek.

Hon var ogift.

Översättningar i urval

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok, läst: 3 maj 2018.
  2. ^ Walborg Maria Hedberg 1859-10-23 — 1931-08-31 Översättare, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: WalborgHedberg, läst: 9 september 2020.
  3. ^ Oscars kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6025/F I/5 (1928-1934), bildid: 00030173_00119, sida 114, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 9 september 2020.
  4. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 3 maj 2018.
  5. ^ citerad av Nils Håkanson i artikeln i Svenskt översättarlexikon.

Källor

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata