I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Vänersborgs stad. Detta ämne är av stort intresse för ett brett spektrum av människor, eftersom dess inverkan märks på olika områden i det dagliga livet. Från historiska aspekter till dess relevans idag har Vänersborgs stad varit föremål för studier, debatter och reflektioner av både experter och entusiaster. I de följande raderna kommer vi att utforska de olika aspekterna av Vänersborgs stad, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess möjliga framtida utveckling. Följ med oss på denna rundtur i Vänersborgs stad och upptäck allt detta spännande ämne har att erbjuda!
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Vänersborgs stad. För orten se Vänersborg, för dagens kommun, se Vänersborgs kommun.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Den 1 januari 1945 (enligt beslut den 17 december 1943) upplöstes Vassända-Naglums landskommun och den södra delen av kommunen inkorporerades i Trollhättans stad och den norra delen av kommunen (omfattande en areal av 62,14 km², varav 58,23 km² land och med 4 372 invånare) inkorporerades i Vänersborgs stad i kommunalt hänseende samt i avseende på fastighetsredovisningen. Enligt samma beslut överfördes till staden och Vänersborgs stadsförsamling ett område av hemmanen Djupedalen och Grönvik som låg sydost om den så kallade Djupedalsbäcken i alla hänseenden från Frändefors landskommun. Området från Frändefors omfattade en areal av 0,09 km² (varav allt land) och hade 3 invånare.[1][2]
För registrerade fornfynd med mera återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1821[8] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär att också delar av Vassända-Naglums socken omfattas.
Stadsvapen
Blasonering: I blått fält en bojort av guld med beslagna segel, flytande på en av vågskura bildad stam av silver. Bojorten har en naturfärgad svensk flagga på masttoppen och en i aktern.
Kristinehamns stad och Vänersborg fick på 1600-talet båda sådana här fartyg i sina sigill. Först när de skulle fastställas som vapen på 1940-talet blev de särskilda genom att Vänersborgs skuta försågs med flaggor. 1974 registrerades vapnet i PRV för den nya kommunen.
Geografi
Vänersborgs stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 102,49 km², varav 95,19 km² land.[3]
Tätorter i staden 1960
I Vänersborgs stad fanns tätortenVänersborg, som hade 17 125 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 92,7 procent.[9]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Vänersborgs stad 1805–1970[10][11][12]
År
Folkmängd
1805
1 437
1810
1 534
1820
1 976
1830
2 396
1840
2 623
1850
3 067
1860
4 076
1870
4 814
1880
5 482
1890
5 613
1900
6 395
1910
7 648
1920
8 791
1930
8 942
1935
9 125
1940
9 144
1945
14 187
1950
16 246
1955
17 338
1960
18 469
1965
19 662
1970
20 613
Anm: 1945 inkorporerades del av Vassända-Naglums landskommun och 1952 inkorporerades Väne-Ryrs landskommun. För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Vänersborgs stad omfattade när den ombildades till Vänersborgs kommun 1 januari 1971.
Politik
Mandatfördelning i Vänersborgs stad, valen 1919–1966
