Redvägs härad
I den här artikeln kommer vi att utforska Redvägs härad på djupet och analysera dess inverkan, relevans och inflytande inom olika områden. Redvägs härad har blivit ett ämne för ett växande intresse för dagens samhälle, vilket skapar debatt och reflektion kring dess implikationer. På dessa sidor kommer vi att undersöka de många aspekterna kring Redvägs härad, från dess ursprung och utveckling till dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att analysera dess samband med andra fenomen och dess roll i att forma den nuvarande världen. Vi hoppas att denna artikel fungerar som en utgångspunkt för djupare reflektion kring Redvägs härad och dess implikationer för vardagen.
| Redvägs härad | ||
| Härad | ||
 Redvägs härads tingshus, Ulricehamn
| ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Län | Älvsborgs län | |
| Landskap | Västergötland | |
| Socknar | Fivlered Norra Åsarp Smula Solberga Blidsberg Brunn Böne Dalum Gullered Humla Hössna Knätte Kölaby Kölingared Liared Strängsered Timmele Vist | |
 Redvägs härads läge (klickbar karta) | ||
Redvägs härad var ett härad i sydöstra Västergötland, i före detta Älvsborgs län. Redväg är ett av de sju härader som givit namn till Sjuhäradsbygden och omfattar delar i nuvarande kommunerna Ulricehamn och Falköping. Häradets areal var 643,71 kvadratkilometer varav 616,61 land. Tingsställe var från 1644 i Timmele där det var till 1843 då det flyttade till Ulricehamn som också var tingsställe mellan 1728 och 1738.
Namnet lever kvar i den kyrkliga indelningen genom Redvägs församling och Redvägs och Ås kontrakt.
Socknar
I nuvarande Falköpings kommun
I nuvarande Ulricehamns kommun
- Blidsberg
- Brunn uppgick 1938 i Ulricehamns stad
- Böne
- Dalum
- Gullered
- Humla
- Hössna
- Knätte
- Kölaby
- Kölingared
- Liared
- Strängsered
- Timmele
- Vist uppgick 1938 i Ulricehamns stad
Ulricehamns stad hade egen jurisdiktion (rådhusrätt) till 1948 då den blev en del av detta härads jurisdiktion.
Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Häradet hörde mellan 1634 och 1998 till Älvsborgs län, därefter till Västra Götalands län. Socknarna i Falköpings kommun hörde mellan 1974 och 1998 till Skaraborgs län. En del av socknarna Norra Åsarp och Smula ingick före 1892 i Skaraborgs, vilket även en del av Kölingared gjorde före 1932. Församlingarna i häradet tillhörde Skara stift.
Häradets socknar hörde till följande fögderier:
- 1686-1917 Redvägs och Kinds fögderi
- 1918-1945 Kinds fögderi
- 1946-1990 Ulricehamns fögderi
- 1974-1990 Falköpings fögderi för socknarna i Falköpings kommun
Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:
- 1680-1947 Redvägs tingslag i
- 1680-1695 Kinds, Redvägs, Vedens och Ås häraders domsaga
- 1696-1947 Kinds och Redvägs domsaga
- 1948-1970 Kinds och Redvägs tingslag i Kinds och Redvägs domsaga]
- 1971-1996 Sjuhäradsbygdens tingsrätt och dess domsaga för socknarna i Ulricehamns kommun
- 1996- Borås tingsrätt och dess domsaga för socknarna i Ulricehamns kommun
För socknarna i Falköpings kommun:
- 1971(eventuellt 1974)-2001 Falköpings tingsrätt och dess domsaga
- 2001-2009 Skövde tingsrätt och dess domsaga
- 2009- Skaraborgs tingsrätt och dess domsaga
Källor
Noter
- ^ Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
Webbkällor
- Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Tryckta källor
- Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Redvägs härad.
| ||||||||||||||||||
