Tranor
Nuförtiden är Tranor ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Tranor blivit ett relevant ämne som direkt påverkar människors dagliga liv. Från dess påverkan på den globala ekonomin till dess påverkan på samhället har Tranor blivit en intressant plats för akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska alla aspekter av Tranor och hur det har utvecklats under åren.
| Tranor | |
 Grå krontrana (Balearica regulorum) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Underklass | Neornithes |
| Infraklass | Neognata fåglar Neognathae |
| Överordning | Neoaves |
| Ordning | Tran- och rallfåglar Gruiformes |
| Familj | Tranor |
| Vetenskapligt namn | |
| § Gruidae | |
| Auktor | Vigors, 1825 |
| Släkten och arter | |
| Se text | |
Tranor (Gruidae) är en familj inom ordningen tran- och rallfåglar med stora, långbenta och långhalsade fåglar.
Utseende och läte
De adulta fåglarna blir mellan 90 och 175 centimeter mellan näbbspets och stjärtspets. De utmärks genom långa, trubbiga vingar, kraftig kropp och lång hals. Deras baktå sitter betydligt högre än framtårna. Den yttre tån är genom bindhinna förenad med mellantån och den inre tåns klo är mycket kraftig. Benen är långa och ett långt stycke av underbenet är naket. Näsborrarna ligger nära näbbens undre kant och är baktill omgivna av en hinna. Stjärten är kort och har 12 pennor.
Flera av arterna har trumpetliknande läten.
Ekologi
Ungarna föds med många dunfjädrar och de kan snart följa föräldrarna. Under häckningstiden lever tranorna parvis, men på vintern och under flyttningarna uppträder de i flockar. Deras föda hämtas från både växt- och djurriket. De är skygga men livliga fåglar, som under parningstiden, men ibland även vid andra tider på året utför en sorts danslekar, då de intar egendomliga kroppsställningar och vridningar, utför höga hopp och griper föremål med näbben som de kastar i luften.
Systematik
Tranornas systematik är omdiskuterad. Traditionellt delades de upp i två till fyra släkten, där Grus och Balearica var de två mest distinkta.[1] Analyser indikerade att denna uppdelning inte skildrade arternas faktiska släktskap. Sentida studier visar att krontranorna (Balearica) utgör en helt egna utvecklingslinje som skilde sig från övriga grupper för över 30 miljoner år sedan, medan de andra arterna är jämförelsevis nära släkt med varandra, uppdelade på fyra klader.[1]
Släkten och arter
Denna lista följer Clements et al. 2023 som delar upp familjen i sex släkten med 15 nu levande arter, spridda över alla världsdelar utom Sydamerika och polartrakterna.[2] Släktena Anthropoides, Bugeranus och Antigone förs fortfarande av vissa auktoriteter, som BirdLife Sverige, till släktet Grus.[1]
- Släkte Balearica
- Grå krontrana (Balearica regulorum)
- Svart krontrana (Balearica pavonina)
- Släkte Anthropoides - förs av vissa fortfarande till Grus
- Jungfrutrana (Anthropoides virgo)
- Paradistrana (Anthropoides paradiseus), också kallad blåtrana
- Släkte Bugeranus - förs av vissa fortfarande till Grus
- Vårttrana (Bugeranus carunculatus)
- Släkte Leucogeranus
- Snötrana (Leucogeranus leucogeranus)
- Släkte Antigone - förs av vissa fortfarande till Grus
- Prärietrana (Antigone canadensis)
- Glasögontrana (Antigone vipio)
- Sarustrana (Antigone antigone)
- Brolgatrana (Antigone rubicunda)
- Släkte Grus
- Trana (Grus grus)
- Munktrana (Grus monacha)
- Trumpetartrana (Grus americana)
- Svarthalsad trana (Grus nigricollis)
- Japansk trana (Grus japonensis)
Bildgalleri
-
Svart krontrana (Balearica pavonina) -
Vårttrana (Grus carunculatus) -
Snötrana (Grus leucogeranus) -
Brolgatrana (Grus rubicunda) -
Glasögontrana (Grus vipio) -
Prärietrana (Grus canadensis) -
Prärietrana (Grus canadensis) -
Prärietrana, kyckling (Grus canadensis) -
trana (Grus grus) -
Trumpetartrana (Grus americana) -
Japansk trana (Grus japonensis) -
Japansk trana (Grus japonensis) -
Paradistrana (Grus paradisea) -
Jungfrutrana (Grus virgo)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Tranor och människan
På grund av sin storlek och spektakulära utseenden är flera arter populära att hålla i fångenskap.
Referenser
Noter
- ^ Erling Jirel et al. (2024) Förändringar i Tk:s lista : Rapport 14 från Taxonomikommittén Arkiverad 13 februari 2024 hämtat från the Wayback Machine., BirdLife Sverige, sid:2
- ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. (2023) The eBird/Clements checklist of Birds of the World: v2023b., från www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/, läst 2024-02-23
Källor
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- Ingold, James L., Vaughin, Jack C., Guttman, Sheldon I & Maxson, Linda R. (1989) Phylogeny of the cranes (Aves: Gruidae) as deduced from DNA-DNA hybridization and albumin micro-complement fixation analyses., The Auk, vol.106, nr.4, sid:596-602
- Krajewski, Carey (1989) Phylogenetic relationship among cranes (Gruiformes: Gruidae) based on DNA hybridization., The Auk, vol.106, nr.4, sid:603-618
- Krajewski, Carey & Fetzner, James W. (1994) Phylogeny of cranes (Gruiformes: Gruidae) based on cytochrome-B DNA sequences., The Auk, vol.111, nr.2, sid:351-365
Externa länkar
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Tranor, 1904–1926.
|