Tempelberget

Den här artikeln kommer att ta upp vikten av Tempelberget i det aktuella sammanhanget. Tempelberget har fått relevans inom olika områden och fångar experternas och allmänhetens uppmärksamhet. Genom historien har Tempelberget haft en grundläggande roll i samhället och påverkat aspekter som kultur, politik, ekonomi och teknik. I denna mening är det avgörande att analysera och förstå den inverkan som Tempelberget har på våra liv, såväl som de implikationer som dess närvaro innebär i dagens värld. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt är målet att fördjupa sig i de mest relevanta aspekterna av Tempelberget, ta itu med dess utveckling, dess utmaningar och dess projektion in i framtiden.

Tempelberget
Plats i Jerusalem
Höjdläge 743 m ö.h.
Geonames 11258705

Tempelberget är en upphöjd plats i Jerusalems gamla stad. Tempelberget är en helig plats för judendomen, islam och kristendomen. Trots namnet är tempelberget ett av gamla stans lägst belägna delar och omges av högre kullar runt den gamla stadsdelen. I judisk tradition går man dock alltid upp till tempelberget, aldrig ned.

Tempelberget med Västra muren och den ovanför belägna Klippdomen.

Mitt på berget finns en klippa som sägs vara den plats där Abraham enligt Första Moseboken nästan offrade Isak, en plats som då kallades Moria berg. På samma plats skall Muhammed enligt islamisk tradition ha börjat sin himmelsfärd. Över den klippan är Klippdomen byggd, och en liten bit därifrån ligger Al-Aqsamoskén.

På tempelberget byggde kung Salomo enligt Gamla Testamentet det första judiska templet på niohundratalet f.Kr.. Det förstördes av babylonierna 586 f.Kr.. På femhundratalet f.Kr. uppfördes det andra templet med stöd av perserkungen Kyros II (Bibelns Kóresh). Detta tempel förstördes av romarna år 70 e.Kr. Av det andra templet återstår bara den Västra muren (Klagomuren).

På tempelbergets östra sida ligger den förseglade Gyllene porten som är den äldsta av de nuvarande portarna i gamla Jerusalems stadsmur.

Referenser

Noter

  1. ^ Rogerson 2004, s. 112-113.
  2. ^ Armstrong 2006, s. 82-85.
  3. ^ Lings 2006, s. 104-107.

Allmänna källor

Externa länkar