För närvarande är Chanukka ett ämne som har fått stor relevans inom olika samhällsområden. Från politik till populärkultur har Chanukka blivit en punkt för ständigt intresse och debatt. Med tiden har intresset för Chanukka ökat, vilket lett till djupare forskning och generering av diskussioner kring dess betydelse och återverkningar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Chanukka, för att erbjuda en bredare och mer detaljerad vision om detta ämne som är så relevant idag.
En rabbin bredvid en chanukkia | |
Typ | judisk helg |
---|---|
Datum | november-december |
Geografi och firare | Israel samt av judar i hela världen |
Anledning | Judas Mackabeus återinvigning av Jerusalems tempel år 164 före Kristus |
Traditioner | ljuständning, musik och sång, mat, lekar |
Andra namn | Ḥănukāh |
Relaterat | jul (säsongsmässigt) |
Chanukka (hebreiska: חֲנֻכָּה, tiberianska: Ḥănukāh, vanligtvis stavat חנוכה och uttalat på modern hebreiska) eller hanukka, också känd som ljusets fest eller invigningsfesten, är en judisk högtid. Den varar i åtta kvällar från 25 kislev till 3 eller 4 tevet – det vill säga vid nymåne i november eller december – och firas till minne av Judas Mackabeus återinvigning av Jerusalems tempel år 164 f.Kr. sedan det under mackabéerupproret befriats från de seleukidiska härskarna.
Enligt Talmud förklaras helgen med en legend om ett mirakel. Det fanns olja till templets lampor för en enda dag, men Gud såg till att oljan räckte i de åtta dagar som behövdes för att få fram ny tempelolja. Chanukka varar därför i åtta dagar, och varje kväll tänds ljus till minne av detta under – ett ljus den första dagen, två den andra, och så vidare.[1][2] De åtta dagarna är enligt Talmud även en koppling till sukkot, som också firas i åtta dagar. Dessa åtta dagar är dock inte helgdagar så till vida att sabbatsbuden gäller, utan snarare en utdragen fest.
Till chanukka hör, synnerligen bland ashkenaziska judar, en traditionell leksak i form av en snurra, på jiddisch dreidel (hebreiska sevivon)[3], och maträtter friterade i olja (såsom sufganiot och latkes), man äter ibland också karp, en tradition som förekommer även i Östeuropa till julen. Under chanukka tänder man ett ljus varje kväll i chanukka-staken (hebr. חַנֻכִּיָּה, Hanukiah), en åttaarmad ljusstake med plats för ett nionde ljus, som kallas tjänaren (shamash), och som används för att tända de övriga.
Chanukka upplevs ofta av den icke-judiska världen som ett alternativ till den kristna julen. Detta främst beroende på att chanukka ofta inträffar vid jultid, beroende på hur den judiska kalendern står i förhållande till den kristna, och många barn i judiska familjer får även gåvor under chanukka.[4] En annan likhet är tändandet av chanukka-ljusen med ett nytt ljus för var och en av de åtta dagarna. Möjligen inspirerade denna sed till adventsljusen inom vissa grenar av kristendomen.
Chanukka börjar alltid den 25 kislev och slutar den 2 eller 3 tevet, beroende på om kislev har 30 eller 29 dagar. Eftersom det judiska året är ett vandringsår med ett komplicerat skottdags- och -månadssystem, blir tidpunkten olika för olika år i den gregorianska kalendern. Då dygnet i judisk helgberäkning anses vara från skymning (definierat som någon gång mellan solnedgång och att tre stjärnor kan ses) till skymning, avser nedanstående datum den första kvällen för chanukka. Huvuddelen av den första dagen faller på nästa dags datum.[5][6]
|