I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Sånglärkors inverkan på våra liv. Från dess ursprung till dess relevans idag har Sånglärkor blivit ett ämne av stort intresse för forskare, akademiker och allmänheten. Genom åren har Sånglärkor genererat debatter, diskussioner och olika perspektiv som berikat vår förståelse för detta fenomen. Genom denna omfattande analys kommer vi att söka belysa de olika aspekterna av Sånglärkor och hur det har format våra liv på olika nivåer. Den här artikeln kommer att vara en komplett guide för dem som vill fördjupa sig i den fascinerande världen av Sånglärkor och förstå dess betydelse i vårt samtida samhälle.
Sånglärkor | |
![]() Sånglärka (A. arvensis) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Lärkor Alaudidae |
Släkte | Sånglärkor Alauda |
Vetenskapligt namn | |
§ Alaudala | |
Auktor | Horsfield & Moore, F, 1858 |
Sånglärkor (Alauda) är ett släkte i familjen lärkor inom ordningen tättingar.[1] Släktet omfattar här fyra arter som förekommer från Azorerna österut genom Europa och nordvästra Afrika till Japan och söderut till Sri Lanka, Indokina och Filippinerna, med en isolerad och akut hotad art på Kap Verdeöarna:[1][2]
Tidigare placerades vitvingad lärka i Melanocorypha, men genetiska studier visar att den står nära sånglärkan.[3]
|