Slaget vid Dachau

Idag är Slaget vid Dachau ett ämne av stort intresse och relevans i vårt samhälle. Sedan flera år tillbaka har Slaget vid Dachau fångat uppmärksamheten hos experter och yrkesmän inom olika områden, såväl som allmänheten. Vikten av Slaget vid Dachau har ökat när vi går in i en era av förändring och framsteg inom olika områden. Oavsett om det är inom det tekniska, vetenskapliga, sociala eller kulturella området har Slaget vid Dachau visat sig vara ett ämne för ständig diskussion och debatt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Slaget vid Dachau, från dess inverkan på det dagliga livet till dess inflytande på samhällets framtid.

Slaget vid Dachau
Del av Trettioåriga kriget
Ägde rum 5 oktober 1648
Plats Dachau, Bayern, Tyskland
Resultat Tysk-romersk seger
Stridande
Tysk-romerska riket Tysk-romerska riket Sverige Sverige
Frankrike
Befälhavare och ledare
Tysk-romerska riket Ottavio Piccolomini
Tysk-romerska riket Johann von Werth
Tysk-romerska riket Johann von Reuschenberg
Tysk-romerska riket Raimondo Montecuccoli 		Sverige Carl Gustaf Wrangel
Styrka
Okänt 15 svensk-franska kavalleriregementen
600 fotsoldater
Förluster
Okänt 200 döda
94 tillfångatagna[1]

Slaget vid Dachau den 5 oktober 1648 var den sista stora fältslaget under det Trettioåriga kriget. Slaget slutade med en tysk-romersk seger.

Referenser

Noter

  1. ^ Lahrkamp, Helmut: Jan von Werth. Sein Leben nach archivalischen Quellenzeugnissen, Köln 1962, s. 200.

Tryckta källor

  • Ausgewaehlte Schriften des Raimund Fürsten Montecuccoli, General-lieutenant und Feldmarschall, hrsg. v. Alois Veltzé: Bd. 3, Wien und Leipzig, 1900, s. 71 f.
  • Riezler, Sigmund von: Geschichte Bayerns, Bd. 5: 1597 bis 1651 (Geschichte der Europäischen Staaten 20), Gotha 1903, s. 643 f.