Belägringen av Greifswald

Välkommen till den fascinerande världen av Belägringen av Greifswald. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska alla aspekter relaterade till Belägringen av Greifswald, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Under de kommande raderna kommer vi att upptäcka vad som gör Belägringen av Greifswald så relevant, vilka trender som är aktuella och vart det är på väg i framtiden. Oavsett om du är expert på Belägringen av Greifswald eller precis börjat bekanta dig med ämnet, kommer den här artikeln att ge dig en komplett och uppdaterad översikt över allt du behöver veta om Belägringen av Greifswald. Gör dig redo att fördjupa dig i en kunskaps- och upptäcktsresa om Belägringen av Greifswald!

Belägringen av Greifswald
Ägde rum 12–16 juni 1631 (g.s.)
22–26 juni 1631 (n.s.)
Plats Greifswald, Pommern
Resultat Svensk seger
Stridande
Sverige Tysk-romerska riket
Befälhavare och ledare
Åke Tott
Lars Kagg 		Ludovico Perusi   †
Heinrich Drachstedt
Styrka
2200 Man 1500 Man

Belägringen av Greifswald var en svensk belägring av den Pommerska staden Greifswald under trettioåriga kriget.

Bakgrund

Sedan svenskarna under andra hälften av år 1630 erövrat stora delar av Pommern återstod endast Greifswald som den starkaste fästningen i regionen. Staden belägrades dock inte omedelbart, utan blev snarare avskuren och från avstånd blockerad av svenska soldater. I februari 1631 avslogs en förfrågan om att överge staden av dess befälhavare Ludovico Perusi, en italiensk överste som under blockadens gång genomförde regelbundna räder och utfall från staden, vilket orsakade stor förödelse för området.

I juni samlades svenska soldater i Anklam, vilket till följd av befälhavare Åke Totts sjukdom verkställdes av Lars Kagg. I ett utfall den 11 juni blev Perusi skjuten till döds och ersattes då av Heinrich Drachstedt. Dagen därefter inleddes belägringen.

Belägringen

Inledningsvis grävdes gravar fram mot Greifswald natten mellan den 12:e och 13:e. Dagen efter genomfördes ett utfall från staden som drev svenskarna från sina belägringsverk, men efter ett motanfall med kavalleri lett av Tott tog man återigen besittning av gravarna. Greifswalds artilleri verkade sedan med stor kraft mot de svenska verken. Dock ankom redan samma dag en budbärare från garnisonen och förhandlingar inleddes. Troligtvis var detta beslut delvis ett resultat av dess befälhavares död. Garnisonen marscherade ut ur staden den 16:e med tross och fanor.

Följder

Efter att Pommern genom Greifswalds intagande blivit säkrat genomförde Åke Tott en svensk invasion av Mecklenburg. Greifswalds garnison blev senare tillfångatagen och Drachstedt dödad när den mot överenskommelsen gick mot Havelberg istället för Rostock.

Referenser

  • Starbäck, Carl Georg & Bäckström, Per Olof (1885). Berättelser ur Svenska Historien, Volym 4
  • Cronholm, Abraham Peter (1872). Sveriges historia under Gustaf II Adolphs regering, Del 6
  • Dodge, Theodore Ayrault (1895). Gustavus Adolphus; a history of the art of war from its revival after the middle ages to the end of the Spanish succession war, with a detailed account of the campaigns of the great Swede, and of the most famous campaign of Turenne, Condé, Eugene and Marlborough. With 237 charts, maps, plans of battles and tactical manoeuvres, cuts of uniforms, arms, and weapons