Johann von Werth
I den moderna världen har Johann von Werth blivit ett ämne av stor relevans och intresse för många samhällssektorer. Dess inflytande sträcker sig från den personliga till den professionella sfären, inklusive den inverkan den har på kultur och teknik. Det finns många debatter och reflektioner som kretsar kring Johann von Werth, och dess betydelse är obestridlig idag. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i dess olika aspekter och förstå dess omfattning och konsekvenser i vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta perspektiven på Johann von Werth och hur det påverkar samhället i stort.
| Johann von Werth | |
.jpg) | |
| Född | 1591[1] Büttgen, Tyskland |
|---|---|
| Död | 12 september 1652[2] Benátky nad Jizerou |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Legosoldat |
| Redigera Wikidata | |
Johann von Werth, Johann von Werdt, Jean de Weert, född 1591, död 12 september 1652, greve, tysk militär.
Johann von Werth föddes i Büttgen i dåvarande hertigdömet Jülich. Hans föräldrar var bönder. I början av 1620-talet tjänade han som enkel ryttare i den spanske generalen Ambrogio Spinolas här samt stred i Nederländerna och Elsass. Omkring 1630 gick han i bayersk tjänst och blev 1633 överste där. Werth inlade stora förtjänster i det s.k. "lilla kriget" och hade god andel i segern i slaget vid Nördlingen 1634 genom sitt angrepp på svenskarnas vänstra flygel, varför han utnämndes till riksfriherre och fältmarskalklöjtnant.
I januari 1635 erövrade Werth Speier, företog därefter med Karl av Lothringen ett strövtåg till Elsass och Spanska Nederländerna och inföll 1636 i Picardie med planen att gå mot Paris, men nödgades dra sig tillbaka. Han tvingade 1637 Ehrenbreitstein att ge sig. Fången i slaget vid Rheinfelden 1638 och internerad i Frankrike, utväxlades Werth jämte två kejserliga generaler 1642 mot Gustaf Horn och utnämndes s.å. till general av kavalleriet.
Överfallet på fransmännen i slaget vid Tuttlingen 1643 var hans verk. Därefter deltog han 1645 i slaget vid Jankov, slaget vid Herbsthausen och slaget vid Allerheim. Efter Bayerns vapenstillestånd med svenskarna och fransmännen sökte han dra sina trupper över i kejsarens tjänst, men de följde honom inte. Kurfursten förklarade honom fredlös och satte ett pris på hans huvud. Kejsaren gav honom anställning som general i kavalleriet, upphöjde honom i riksgrevligt stånd och begåvade honom med herrskapet Benatek i Böhmen, där tidigare Tycho Brahe bott. År 1648 kämpade han i det av svenskarna översvämmade Bayern.
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Werth, Johann von, 1904–1926.
Noter
- ^ Early Modern Letters Online, EMLO-ID: 3d51aa36-16a7-47ce-bc45-1e7134c48c88, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014.