Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad
I dagens värld har Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad blivit ett ämne av yttersta vikt och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans inom det vetenskapliga området eller dess inflytande på ekonomisk utveckling, har Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad lyckats fånga uppmärksamheten och debatten hos experter, yrkesverksamma och medborgare runt om i världen. Genom historien har Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad spelat en avgörande roll i utvecklingen av olika aspekter av mänskligt liv, och dess studier och förståelse är avgörande för att möta de utmaningar och möjligheter som uppstår idag. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska effekterna, betydelsen och implikationerna av Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, analysera dess olika aspekter och erbjuda en global bild av dess relevans i den samtida världen.
| Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad | |
 | |
| Engelska: School of Architecture and the Built Environment (ABE) | |
| Moderinstitution | Kungliga Tekniska Högskolan |
|---|---|
| Lärarkår | ca 70 professorer samt ca 30 docenter |
| Studerande på grundnivå | 2 200 |
| Studerande på avancerad nivå | 300 |
| Doktorander | 200 |
| Säte | Stockholm |
| Campus | KTH campus |
| Webbplats | https://www.kth.se/abe |
Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) är en av fem skolor vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Verksamheten omfattar forskning, utbildning och samverkan inom samhällsplanering, samhällsbyggnad samt arkitektur. Skolan är unik på KTH till följd av dess högst tvärvetenskapliga karaktär, som involverar perspektiv från både samhällsvetenskap, naturvetenskap; mer renodlat teniska studier och humaniora.
Forskning
Institutionens forskning internationellt framstående och hamnar högt på rankinglistor inom sitt område. Skolan består av 16 avdelningar och ett flertal centrumbildningar. Skolan har cirka 70 professorer, inräknat gästprofessorer och adjungerade professorer, tillsammans med 30 docenter. Dessa är fördelade över sex forskningsområden och ämnesinriktningar.
Institutioner
På Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad bedrivs utbildning och forskning vid sex institutioner.
- Arkitektur (tidigare var arkitektskolan en egen institution men är nu en del av Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad)
- Byggvetenskap
- Fastigheter och byggande
- Filosofi och historia
- Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
- Samhällsplanering och miljö
Forskningsområden som respektive institution ansvarar för
- Arkitektur : Arkitekturens design, teknik och representation; Arkitekturens teori, historia och kritiska studier; Stadsbyggnad.
- Byggvetenskap : Betongbyggnad, Bro- och stålbyggnad, Byggnadsmaterial, Byggnadsteknik, Installationsteknik, Jord- & bergmekanik, Strömnings- och klimatteknik, Trafik- & logistik.
- Fastigheter och byggande: Fastighetsekonomi och finans; Fastighetsföretagande och finansiella system; Lantmäteri – fastighetsvetenskap och geodesi; Ledning och organisering i byggande och förvaltning
- Filosofi och historia : Filosofi, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö
- Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) : Industriell ekologi, Mark- och vattenteknik, Miljöstrategisk analys.
- Samhällsplanering och miljö : Geoinformatik, Regional utveckling, Transport- & lokaliseringsanalys
Forskningscentran
På skolan finns flera centrumbildningar som stärker arbetet med samverkan mellan privat industri, offentlig sektor och akademi
- Centrum för framtidens sjömat, Blå mat
- Centrum för Trafikforskning (CTR)
- Centrum för Transportstudier (CTS)
- KTH Environmental Humanities Laboratory (EHL)
- KTH Vattencentrum
- Road2Science
- Sustainable Finance Lab
Utbildningsprogram
Avancerad nivå
Samtliga program bedrivs helt på engelska.
- Arkitektur 120 hp
- Fastigheter och byggande 120 hp
- Husbyggnads- och anläggningsteknik 120 hp
- Hållbar samhällsplanering och stadsutformning 120 hp
- Ljusdesign 60 hp
- Miljöteknik och hållbar infrastruktur 120 hp
- Teknik och hållbar utveckling 120 hp
- Transport och geoinformatik 120 hp
- Transport, Mobility and Innovation (Joint EIT Urban Mobility) 120 hp
Grundnivå
- Arkitekt 300 hp
- Civilingenjör Samhällsbyggnad 300 hp
- Högskoleingenjör Byggteknik och design 180 hp
- Kandidatutbildning Fastighet och finans 180 hp
- Kandidatutbildning Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling 180 hp
Samverkan
Skolan och dess anställda ägnar sig också åt olika typer av samverkan med olika aktörer i samhället för att främja en hållbar samhällsutveckling.
- InfraSweden (Nationellt strategiskt innovationsprogram (SIP) finansierat av Vinnova, Energimyndigheten och Formas)
- Mistra SAMS (Kunskapsutbyte och samverkan)
- Mistra Sustainable Consumption
- Nationellt nätverk för byggautomation (Verkar för automatisering och nyttjande av maskininlärning inom framtidens byggande etc.)
- Centrum för byggeffektivitet
- Samhällsbyggnadslänken (förening för samverkan KTH organisationer och myndigheter inom samhällsbyggnadsområdet.)
- Seafarm (forskningsprojekt makroalger odlas och används för en mängd olika ändamål i ett kretslopp.)
- Sveriges Bygguniversitet (samarbetsorganisation som omfattar de forsknings- och utbildningsenheter på Chalmers, KTH, LTH och LTU som är knutna till utbildning av civilingenjörer eller motsvarande med bygginriktning.)
- Säkraplatser-nätverket
- Viable Cities (strategiskt innovationsprogram inriktat på klimatneutrala och hållbara städer.)
Se även
- Skolan för elektroteknik och datavetenskap (Electrical Engineering and Computer Science, EECS)
- Skolan för industriell teknik och management (Industrial Engineering and Management, ITM)
- Skolan för teknikvetenskap (Engineering Sciences, SCI)
Referenser
- ^ ”Welcome to the School of Architecture and the Built Environment | KTH”. web.archive.org. 25 december 2017. Arkiverad från originalet den 25 december 2017. https://web.archive.org/web/20171225013906/https://www.kth.se/en/abe/om-skolan. Läst 15 november 2023.
- ^ ”Om skolan” (på Engelska). UHR. https://www.kth.se/en/abe/om-skolan. Läst 15 november 2023.
- ^ ”Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) vid KTH”. KTH. https://www.kth.se/abe/om-skolan/skolan-for-arkitektur-och-samhallsbyggnad-abe-vid-kth-1.6604. Läst 14 november 2023.
- ^ ”Welcome to the School of Architecture and the Built Environment” (på brittisk engelska). KTH. https://www.kth.se/en/abe/om-skolan/skolan-for-arkitektur-och-samhallsbyggnad-abe-vid-kth-1.6604. Läst 14 november 2023.
- ^ ”KTH | About the School of Architecture and the Built Environment”. web.archive.org. 24 oktober 2010. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101024165718/http://www.kth.se/en/abe/om_skolan. Läst 15 november 2023.
- ^ ”Forskning vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad”. KTH. https://www.kth.se/abe/forskning/forskning-vid-skolan-for-arkitektur-och-samhallsbyggnad-1.6817. Läst 14 november 2023.
- ^ ”Institutioner vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad”. KTH. https://www.kth.se/abe/om-skolan/inst/institutioner-vid-skolan-for-arkitektur-och-samhallsbyggnad-1.7166. Läst 15 november 2023.
- ^ ”Hållbarhetshuset, KTH”. AIX. https://www.aix.se/project/hallbarhetshuset/. Läst 15 november 2023.
- ^ ”KTH Sustainability House / AIX Arkitekter” (på amerikansk engelska). ArchDaily. 19 september 2019. https://www.archdaily.com/924714/kth-sustainability-house-aix-arkitekter. Läst 15 november 2023.
- ^ ”MSc Sustainable Urban Planning and Design | KTH | Sweden” (på brittisk engelska). KTH. https://www.kth.se/en/studies/master/sustainable-urban-planning-and-design/msc-sustainable-urban-planning-and-design-1.48350. Läst 14 november 2023.
- ^ ”MSc Sustainable Technology | KTH | Sweden” (på brittisk engelska). KTH. https://www.kth.se/en/studies/master/sustainable-technology/msc-sustainable-technology-1.8721. Läst 14 november 2023.
- ^ ”Samhällsbyggnadslänken”. Samhällsbyggnadslänk. https://www.samhallsbyggnadslanken.se/. Läst 14 november 2023.
- ^ ”Senseable Stockholm Lab”. KTH. https://www.senseablestockholm.org/sv/senseable-stockholm-lab-1.1140216. Läst 14 november 2023.
- ^ Tobias v Haslingen. ”Hem”. byggautomation.nu. Arkiverad från originalet den 14 november 2023. https://web.archive.org/web/20231114200459/https://byggautomation.nu/. Läst 14 november 2023.
- ^ ”Sveriges Bygguniversitet”. Sveriges Bygguniversitet. https://www.sverigesbygguniversitet.se/. Läst 14 november 2023.
- ^ ”Hem”. Viable Cities. 8 november 2023. https://www.viablecities.se/. Läst 14 november 2023.
- ^ ”De undersöker hur vi rör oss under coronakrisen”. Arkitekten.se. 8 april 2020. https://arkitekten.se/nyheter/de-undersoker-hur-vi-ror-oss-under-coronakrisen/. Läst 14 november 2023.
- ^ https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1057673/FULLTEXT01.pdf
- ^ ”Ny KTH-professor leder forskning om tillämpad stadsbyggnad”. KTH. Arkiverad från originalet den 14 november 2023. https://web.archive.org/web/20231114200459/https://www.kth.se/om/nyheter/centrala-nyheter/ny-kth-professor-leder-forskning-om-tillampad-stadsbyggnad-1.862437. Läst 14 november 2023.