I den här artikeln kommer vi att utforska den alltid fascinerande och mångfacetterade världen av Skolästfiskar. Genom historien har Skolästfiskar väckt intresse och nyfikenhet hos miljontals människor runt om i världen, vare sig det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans inom det vetenskapliga området eller dess inflytande på populärkulturen. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till Skolästfiskar, från dess ursprung och utveckling till dess implikationer i dagens värld. Likaså kommer vi att fördjupa oss i de debatter och diskussioner som har uppstått kring Skolästfiskar, och undersöka dess roll i det samtida sammanhanget. Den här artikeln syftar till att erbjuda en heltäckande och komplett vision av Skolästfiskar, och bli en värdefull informationskälla för alla som är intresserade av att förstå detta ämne på djupet.
Skolästfiskar | |
![]() Skolästfisk (Macrouridae sp.) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
Ordning | Torskartade fiskar Gadiformes |
Familj | Skolästfiskar Macrouridae |
Vetenskapligt namn | |
§ Macrouridae | |
Auktor | Gilbert & Hubbs, 1916 |
Släkten | |
Se text. | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Skolästfiskar (Macrouridae) är en familj i ordningen torskartade fiskar, oftast storvuxna med svart eller brun kropp. De lever på djupt vatten och hör till de allra vanligaste djuphavsfiskarna. De kännetecknas av ett stort huvud och en bakåt avsmalnande kropp, som slutar i en lång smal "svans".
Arterna förekommer i djupa delar av alla hav från Arktis till Antarktis. Den andra ryggfenan och analfenan är långa och de blir smalare fram till svansspetsen. Familjens medlemmar har inga äkta taggstrålar i fenorna förutom den främsta strålen i den första ryggfenan som är styv. Endast en art i familjen har en stjärtfena. De största exemplaren blir 80 cm långa.[1]
Det vetenskapliga namnet är bildat av de grekiska orden makros (stor) och oura (svans).[1]
|