Seger- och fosterländska tacksägelsedagen och de kroatiska försvararnas dag
Nuförtiden är Seger- och fosterländska tacksägelsedagen och de kroatiska försvararnas dag ett ämne som väcker uppmärksamhet från många människor runt om i världen. Från sitt ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Seger- och fosterländska tacksägelsedagen och de kroatiska försvararnas dag varit föremål för åtskilliga debatter och väckt stort intresse inom olika områden. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse inom vetenskap och teknik, är Seger- och fosterländska tacksägelsedagen och de kroatiska försvararnas dag ett fenomen som fortsätter att fängsla både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Seger- och fosterländska tacksägelsedagen och de kroatiska försvararnas dag och analysera dess inverkan på olika områden, för att bättre förstå dess innebörd och dess räckvidd i det samtida samhället.
 Kroatiens flagga hissas traditionsenligt vid Kninfästningen år 2011. | |
| Typ | Temadag |
|---|---|
| Datum | 5 augusti |
| Geografi och firare |  Kroatien |
| Period | 1996– |
| Anledning | Den kroatiska arméns intagande av Knin den 5 augusti 1995. |
| Traditioner | Flaggor, konserter, mässor och parader |
| Allmän helgdag | Kroatien |
| Allmän flaggdag | Kroatien |
| Tidigare namn | Seger- och fosterländska tacksägelsedagen |
Seger- och fosterländska tacksägelsedagen och de kroatiska försvararnas dag (kroatiska: Dan pobjede i domovinske zahvalnosti i Dan hrvatskih branitelja)[1] är en allmän helgdag som årligen firas i Kroatien den 5 augusti. Helgdagen är en minnesdag för det kroatiska självständighetskriget, i Kroatien kallat Hemlandskriget, och en hyllningsdag för de krigsveteraner (både män och kvinnor) som deltog i kriget. Datumet är årsdagen då den kroatiska armén år 1995 intog staden Knin i slutfasen av operation Storm i vilken Kroatien tog kontrollen över den ensidigt proklamerade serbiska republiken Krajina och banade väg för en fredlig integration av de sista serbhållna områdena i östligaste Slavonien.
Bakgrund
Sedan Förenta nationerna i Kroatien misslyckats med sitt uppdrag och fredssamtal mellan Kroatien och serbiska separatister brutit samman valde den kroatiska regeringen den 4 augusti 1995 att inleda operation Storm med mål att återerövra de områden som sedan år 1991 hållits av serbiska separatister med hjälp av militärt och ekonomiskt stöd från Serbien. Den 5 augusti klockan 12:00 nådde de kroatiska styrkorna staden Knin som var de serbiska separatisternas självutnämnda huvudstad och en tjugo meter lång kroatisk flagga kunde hissas vid Kninfästningen i den forna kungliga (kroatiska) staden. Den 6 augusti återtog de kroatiska styrkorna orter som Plaško, Lički Osik, Vrhovine, Obrovac, Korenica, Slunj och Plitvice.[1] Den 7 augusti 1995, 84 timmar[1] efter att den inletts, förklarades den militära operationen Storm vara slutförd och målet fullbordat.[1] De tidigare serbhållna områdena integrerades därefter i Kroatien och de kroatiska civila som tidigare fördrivits från området av serberna tilläts återvända.
Kontroverser
I sviterna av (och som en konsekvens av) operation Storm flydde merparten av områdets serbiska befolkning till Serbien eller serbhållna områden i Bosnien och Hercegovina. Från officiellt serbiskt håll kritiseras helgdagen då händelserna under operation Storm ses som en tragedi för den serbiska minoriteten i Kroatien. Från officiellt kroatiskt håll tillbakavisas kritiken. Kroatien hävdar att firandet bör ses i ljuset av den illegala serbiska republiken Krajinas upplösning vilket skapade förutsättningar för fred och inte den serbiska minoritetens flykt.
Historik
Åren 1996–2007 kallades helgdagen för Seger- och fosterländska tacksägelsedagen. Sedan den 5 maj 2008[1] bär helgdagen sitt nuvarande namn.
Referenser
Fotnoter
- ^ Sabor.hr Arkiverad 10 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. - Kroatiska parlamentets officiella webbplats (engelska)
| |||||||||||