Slunj
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Slunj, som har fått stor relevans de senaste åren, på grund av dess inverkan på olika samhällsområden. Sedan dess uppkomst har Slunj väckt stort intresse och genererat intensiva debatter i opinionen. Under hela denna forskning kommer de olika aspekterna relaterade till Slunj att analyseras, såväl som dess implikationer i olika sammanhang. De nuvarande och framtida perspektiven för Slunj kommer också att tas upp för att ge en heltäckande vision av detta för närvarande betydelsefulla ämne.
| Slunj | |
| Ort | |
 | |
| Land |  Kroatien
|
|---|---|
| Län | Karlovacs län |
| Koordinater | 45°6′56.06″N 15°35′04.64″Ö / 45.1155722°N 15.5846222°Ö |
| Folkmängd | 6 096 (2001) |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postnummer | 47240 |
| Riktnummer | 047 |
| Geonames | 3190522 |
  Slunj i Kroatien.
| |
| Webbplats: www.slunj.hr | |
Slunj (tyska: Sluin, ungerska: Szluin) är en stad i Kroatien med 6 096 invånare (2001). Staden ligger i Karlovacs län längs med huvudvägen mellan Karlovac och nationalparken Plitvicesjöarna.
Historia
Det arkaiska kroatiska namnet på staden är Slovin grad. Historiskt är staden även känd under sitt tyska namn Sluin och sitt ungerska namn Szluin.
Staden nämns för första gången i ett dokument från 1100-talet. På 1400-talet hamnade stadens borg i den kroatiska adelsfamiljens Frankopans ägo och ett franciskanerkloster byggdes. Under 1500-talet utsattes staden för ständiga osmanska anfall och blev en viktig militär utpost för Habsburgska riket.
Kuriosa
Slunj är känd för sina vattenfall och många mjöl- och vattenkvarnar. Staden är omskriven i romanen Die Wasserfälle von Slunj (Slunjs vattenfall) av den österrikiska författaren Heimito von Doderer.
