William Bateson

I dagens värld är William Bateson fortfarande ett ämne av stor betydelse och intresse för en bred allmänhet. Dess relevans överskrider gränser och generationer, och dess inverkan har märkts inom olika sfärer av samhället. Från dess uppkomst till nutid har William Bateson varit föremål för debatt, analys och reflektion, och ständigt genererat nya perspektiv och synsätt på dess betydelse och inflytande. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av William Bateson, undersöka dess utveckling över tid och dess relevans i det samtida sammanhanget. Genom en detaljerad analys och en kritisk blick kommer vi att försöka gräva djupare in i innebörden av William Bateson och dess inverkan på våra liv, och erbjuda en heltäckande vision som gör att vi kan förstå dess betydelse i dagens värld.

William Bateson
Född8 augusti 1861
Whitby, Storbritannien
Död8 februari 1926 (64 år)
London Borough of Merton, Storbritannien
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidSt John's College
Rugby School
SysselsättningGenetiker, biolog
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge
BarnGregory Bateson (f. 1904)
FöräldrarWilliam Henry Bateson
Anna Bateson
Utmärkelser
Darwinmedaljen (1904)
Föreläsning till Sillimans minne (1907)
Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi
Croonian Medal and Lecture (1920)
Royal Medal (1920)
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

William Bateson, född 8 augusti 1861, död 8 februari 1926, var en brittisk genetiker. Han var far till antropologen Gregory Bateson.

Bateson erhöll 1908 en personlig professur vid Cambridge 1908 och blev 1910 föreståndare för John Inne's horticultural institue. Under sina yngre år sysslade Bateson med allmän biologi, biometri, utvecklingslära och variation. När Mendels lagar återupptäcktes 1900, insåg Bateson strax deras stora betydelse och blev genom sina viktiga och omfattande undersökningar en av de ledande forskarna inom den moderna ärftlighetsläran. Under sina sista år sysslade han med undersökningar av vegetativ klyvning.

Batessons viktigaste arbeten är Materials for the study of variation (1894), Mendel's principles of heredity (2:a upplagan 1913), samt Problems of genetics (2:a upplagan 1916).

Han var den första person som använde termen genetik för att beskriva studiet av ärftlighet och biologiskt arv.

Bateson var tillsammans med Reginald Punnett en av upptäckarna av genetisk koppling (engelska: genetic linkage).

Bateson invaldes 1894 som fellow i Royal Society. Han erhöll Darwinmedaljen 1904 och Royal Medal 1920.

Referenser

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6rr2rkq, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 11321.
  3. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 6255.
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бэтсон Уильям”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бэтсон Уильям”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
  6. ^ läs online, docs.google.com .
  7. ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .

Tryckta källor

Externa länkar

  • William Bateson (1894). Materials for the study of variation: treated with special regard to discontinuity in the origin of species. Available online.
  • BBC site
Auktoritetsdata