Rasalas
I dagens värld är Rasalas ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Från politik till människors vardag har Rasalas genererat oändliga debatter, diskussioner och reflektioner. Dess inverkan är så betydande att dess närvaro blir allt tydligare i dagens samhälle. Rasalas har väckt intresset hos experter, akademiker och vanliga medborgare, som försöker förstå dess betydelse och de konsekvenser det har för deras liv. I den här artikeln kommer vi att noggrant undersöka problemet med Rasalas, analysera dess orsaker, effekter och möjliga lösningar för att ta itu med det heltäckande.
| Rasalas (μ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lejonet |
| Rektascension | 09t 52m 45,81654s[1] |
| Deklination | 26° 00′ 25,0319″[1] |
| Skenbar magnitud () | 3,88[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K2 IIIb CN1 Ca1[3] |
| U–B | +1,38[2] |
| B–V | +1,23[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 14,03 ± 0,19[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -217,31[1] mas/år Dek.: -54,26[1] mas/år |
| Parallax () | 26,28 ± 0,16[1] |
| Avstånd | 124,1 ± 0,8 lå (38,1 ± 0,2 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,83[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,5 ± 0,1[6] M☉ |
| Radie | 14[4] R☉ |
| Luminositet | 63[4] L☉ |
| Temperatur | 4 436[4] K |
| Metallicitet | +0,17[4] |
| Vinkelhastighet | 4,5[4] km/s |
| Ålder | 3,35 ± 070[6] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| Rasalas, ^ Leonis, 24 Leonis, BD + 26° 2019, HD 85503, HIP 48455, HR 3905, SAO 81064.[7] | |
Rasalas eller My Leonis ( μ Leonis , förkortat My Leo, μ Leo) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Lejonet. Den har en skenbar magnitud på 3,88[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 26,3 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 124 ljusår (38 parsek) från solen.
Nomenklatur
My Leonis har de traditionella namnen Rasalas (Ras Elased Borealis) och Alshemali, båda förkortningar av Ras al Asad al Shamaliyy,[8] som kommer från det arabiska رسس الأسد الشمالي ra al-'asad aš-šamālī, "den nordliga (stjärnan) i lejonets huvud”.
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[9] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Rasalas för denna stjärna den 12 september 2016, som nu är inskrivet i IAU:s Catalog fo Star Names.[10]
Egenskaper
Rasalas är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K2 IIIb CN1 Ca1[3]. Tilläggsnoteringen anger att den för en stjärna av sin typ har starkare än normala absorptionslinjer av cyanoradikal och kalcium i sitt spektrum.[11] Den har en massa som är ca 1,5 gånger solens massa och har expanderat till 14 gångern solens radie [4]. Den utsänder från dess fotosfär 63[4] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på 4 436 K.[4]
År 2014 meddelades att Rasalas har en omkretsande planet som har minst 2,4 gånger Jupiters massa och en omloppsperiod på 358 dygn. Denna planet identifierades genom mätning av radialhastighetsvariationer orsakade av gravitationsförskjutning från den omkretsande kroppen.[6]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ Mermilliod, J.-C. (1986), Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished), SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
- ^ Keenan, P.; McNeil, R. (October 1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245–266, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
- ^ Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
- ^ Cardini, D. (January 2005), "Mg II chromospheric radiative loss rates in cool active and quiet stars", Astronomy and Astrophysics, 430: 303–311, Bibcode:2005A&A...430..303C, arXiv:astro-ph/0409683 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20041440.
- ^ Lee, B.-C.; et al. (2014). "Planetary Companions in K giants β Cancri, μ Leonis, and β Ursae Minoris". Astronomy & Astrophysics. 566: 7. Bibcode:2014A&A...566A..67L. arXiv:1405.2127 Freely accessible. doi:10.1051/0004-6361/201322608. A67.
- ^ "* mu. Leo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2016-09-28.
- ^ Allen, Richard Hinckley (1899), Star-names and Their Meanings, G. E. Stechert, hämtad 2016-09-28.
- ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
- ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
- ^ Keenan, Philip C. (August 1987), "Spectral types and their uses", Astronomical Society of the Pacific, Publications, 99: 713–723, Bibcode:1987PASP...99..713K, doi:10.1086/132036.
