93 Leonis

I dagens värld har 93 Leonis blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Från dess inverkan på en personlig nivå till dess inflytande på samhället i stort, har 93 Leonis fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder. I syfte att grundligt utforska detta ämne och ge en heltäckande bild, syftar denna artikel till att analysera olika aspekter relaterade till 93 Leonis, och erbjuda ett komplett och detaljerat perspektiv som täcker från dess ursprung till dess nuvarande situation. Genom omfattande analys försöker vi ge läsarna en djup förståelse för 93 Leonis och dess inverkan på vårt dagliga liv.

93 Leonis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLejonet
Rektascension11t 47m 59,13595s[1]
Deklination+20° 13′ 08,1500″[1]
Skenbar magnitud ()+4,522 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypG5 III + A7 V[3]
U–B+0,28[4]
B–V+0,9 / +0,2[3]
VariabeltypRS Canum Venaticorum-variabel[5]
Astrometri
Radialhastighet ()+0,750 ± 0,05[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -145,49[1] mas/år
Dek.: -4,34[1] mas/år
Parallax ()14,02 ± 0,23[1]
Avstånd233 ± 4  (71 ± 1 pc)
Absolut magnitud ()0,48 / 1,27[3]
Detaljer
Massa2,25 ± 0,29[3] M
Radie9,1 ± 0,5[3] R
Luminositet49,4 ± 3,4[3] L
Temperatur5 100 ± 100[3] K
Andra beteckningar
93 Leo, AG+20 1296, BD+21 2358, CABS 98, CCDM J11480+2014A, 2E 2534, EUVE J1147+20.2, FK5 1304, GSC 01443-02662, HD 102509, HIC 57565, HIP 57565, HR 4527, IRAS 11453+2029, IRC +20234, 2MASS J11475915+2013080, PLX 2731, PPM 101425, 2RE J1147+201, 2RE J114757+201402, 1RXS J114759.3+201312, SAO 81998, TD1 15870, TYC 1443-2662-1, uvby98 100102509, V* DQ Leo, WDS J11480+2013A, WDS J11480+2013Aa,Ab, Gaia DR2 3976203211362055168 [5]

93 Leonis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna, belägen i den norra delen av stjärnbilden Lejonet och har även variabelbeteckningen DQ Leonis.[5] Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 4,52[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 14,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 233 ljusår (ca 71 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 0,8 km/s.[6]

Egenskaper

Primärstjärnan 93 Leonis A är en orange till gul jättestjärna av spektralklass G5 III.[3] Den har en massa som är ca 2,3[3] solmassor, en radie som är ca 9[3] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 49[3] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 5 100[3] K.

93 Leonis är en dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna, som kunnat identifieras genom att stjärnornas spektrallinjer växlar regelbundet på grund av Dopplereffekten. Stjärnorna har en omloppsperiod på 71,69 dygn i en cirkulär bana.[3] Konstellationen är också känd som en RS Canum Venaticorum-variabel på grund av dess binäritet.[5] Följeslagaren, 93 Leonis B, är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass A7 V.[3] Den har en massa som är ca 2[3] solmassor, en radie som är ca 2,7[3] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 24[3] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 7 800[3] K.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 93 Leonis, 11 april 2020.

Noter

  1. ^ van Leeuwen, F.; et al. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
  3. ^ Hummel, C. A.; et al. (July 1995). "Orbits of Small Angular Scale Binaries Resolved with the Mark III Interferometer". Astronomical Journal. 110: 376. Bibcode:1995AJ....110..376H. doi:10.1086/117528.
  4. ^ Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV Data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  5. ^ "* 93 Leo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-04-11.
  6. ^ Halbwachs, J.-L.; Mayor, M.; Udry, S. (2012). "Double stars with wide separations in the AGK3 - I. Components that are themselves spectroscopic binaries". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 422 (1): 14–24. Bibcode:2012MNRAS.422...14H. doi:10.1111/j.1365-2966.2012.20308.x.

Externa länkar