Raduga Ch-59

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Raduga Ch-59 i detalj, vilket har skapat stort intresse och debatt idag. Raduga Ch-59 är ett ämne av stor relevans i det moderna samhället, och dess inverkan sträcker sig till olika aspekter av det dagliga livet. På dessa sidor kommer vi att analysera de olika synsätten och perspektiven på Raduga Ch-59, samt dess inflytande på kultur, politik, ekonomi och andra områden. Dessutom kommer vi att undersöka implikationerna av Raduga Ch-59 på människors liv, och hur detta ämne kan närma sig från olika discipliner och synpunkter. Följ med oss ​​på denna upptäcktsresa om Raduga Ch-59 och upptäck vilken betydelse den har i vårt samtida samhälle!

Raduga Ch-59 Ovod
En Ch-59ME på flygshowen MAKS-2007 i Moskva.
TypAttackrobot
UrsprungslandSovjetunionen Sovjetunionen
Servicehistoria
Brukstid1991 –
Används avAlgeriet, Indien, Indonesien, Kina, Malaysia, Ryssland, Venezuela, Vietnam
Produktionshistoria
DesignerRaduga
TillverkareTaktitjeskoje Raketnoje Vooruzjenie
VarianterCh-59, Ch-59M, Ch-59MK, Ch-59MK2, Ch-59M2, Ch-59ME, Ch-59L, Ch-59T
Specifikationer
Längd5,37 meter
Vikt930 kg
Spännvidd1260 mm
Diameter380 mm
StridsspetsRiktad sprängladdning eller klusterladdning
Stridsspetsvikt320 kg
MotorTvåstegsraket (Ch-59)
Startraket och jetmotor (Ch-59M)
Endast jetmotor (Ch-59MK)
MålsökareTV-kamera (Ch-59)
ARGS-59 radar (Ch-59MK)
StyrsystemRadiolänk (Ch-59, Ch-59M)
Tröghetsnavigering (Ch-59MK, Ch-59ME)
VapenbärareMiG-27, MiG-29, Su-24, Su-25, Su-27, Su-30, Su-34, Su-35
Prestanda
Räckvidd40 km (Ch-59)
115 km (Ch-59M)
140 km (Ch-59ME)
280 km (Ch-59MK)
Maxhastighet285 m/s
PrecisionCEP 1,5 meter

Ch-59 Ovod (ryska: Х-59 Овод, ”styngfluga”) är en rysk (ursprungligen sovjetisk) attackrobot utvecklad i slutet av 1970-talet som en ersättare för Ch-25.

Utveckling

1975 började konstruktionsbyrån Raduga utveckla en ersättare för attackroboten Ch-25. Den ursprungliga planen var att kombinera målsökaren och stridsladdningen från Ch-29 med motorn från Ch-58. Tyvärr visade det sig att Ch-58 var för snabb för att TV-målsökaren skulle hinna hitta och låsa på målet. Därför valdes till en början en mindre kraftig tvåstegsraket.

Provskjutningarna ägde rum 1977 i Achtubinsk i Astrachan och den första modellen Ch-59 togs i tjänst på Su-24 1979. Från början var det meningen att även Su-17 skulle utrustas med Ch-59, men eftersom de flygplanen snart skulle pensioneras utrustades de aldrig med Ch-59-robotar.

Räckvidden på 40 km var dock i kortaste laget, vilket ledde till utvecklingen av modellen Ch-59M som i stället för en konventionell raketmotor fick en RDK-300 jetmotor i en gondol under flygkroppen. Sjömålsroboten Ch-69MK saknar startmotor och har i stället mer bränsle i stjärtkonen. Det ökar räckvidden till 280 km, men eftersom roboten inte kan accelerera lika fort kan den inte heller avfyras från lika låg höjd som Ch-59M.

Varianter

  • Ch-59 – Ursprunglig modell med raketmotor och TV-målsökare. NATO-rapporteringsnamn AS-13 Kingbolt.
  • Ch-59M – Modell med raketmotorn utbytt mot en jetmotor för längre räckvidd. NATO-rapporteringsnamn AS-18 Kazoo.
  • Ch-59MK – Sjömålsrobot med radarmålsökare.
  • Ch-59MK2 – Kryssningsrobot med terrängföljande radar baserad på Ch-59MK.
  • Ch-59M2 – Ch-59M med FLIR-målsökare.
  • Ch-59ME – Exportversion av Ch-59M.
  • Ch-59L – Utvecklingsmodell med laserstyrning.
  • Ch-59T – Ursprunglig beteckning på Ch-59 för att skilja den från Ch-59L.
Kryssningsroboten Ch-59MK2.

Källor

Externa länkar

v • r
NATO-rapporteringsnamn för robotvapen från Ryssland och före detta Sovjetunionen.
 
Attackrobotar och flygburna sjömålsrobotar
Se även: FROG-3 • FROG-7 • SUW-N-1