9K114 Sjturm
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet 9K114 Sjturm på djupet, analysera dess ursprung, dess inverkan på samhället och dess relevans idag. 9K114 Sjturm är ett ämne som har väckt intresset hos akademiker, specialister och hobbyister i decennier, vilket har lett till passionerade debatter och genererat oändlig forskning och studier. Genom en uttömmande analys kommer vi att försöka belysa detta ämne och tillhandahålla en heltäckande vision som gör att våra läsare kan förstå dess betydelse och implikationer inom olika områden. Följ med oss på denna upptäcktsresa och kunskap om 9K114 Sjturm!
| 9K114 Sjturm | |
 Två robotar monterade längst ut på vingen på en Mil-24 attackhelikopter. | |
| Typ | Pansarvärnsrobot |
|---|---|
| Ursprungsland |  Sovjetunionen |
| Servicehistoria | |
| Brukstid | 1976 – |
| Används av | Bulgarien, Polen, Ryssland, Slovakien, Tjeckien, Vitryssland |
| Produktionshistoria | |
| Designer | Kolomna designbyrå |
| Designdatum | 1967 – 1974 |
| Varianter | 9M114M, 9M114F, 9M114M1, 9M114M2 |
| Specifikationer | |
| Längd | 1625 mm |
| Vikt | 31,4 kg |
| Spännvidd | 360 mm |
| Diameter | 130 mm |
| Stridsspets | Riktad sprängverkan |
| Stridsspetsvikt | 5,3 kg |
| Tändrör | Anslagsrör |
| Motor | Soyuz NPO |
| Styrsystem | SACLOS via radiolänk |
| Vapenbärare | Mil-24, Mil-28, Ka-29, 9P149 |
| Prestanda | |
| Räckvidd | 5 km (9M114) 6 km (9M114M1) 7 km (9M114M2) |
| Maxhastighet | 400 m/s |
9K114 Sjturm (ryska: 9К114 Штурм) är ett ryskt pansarvärnsrobotsystem baserat på roboten 9М114 Kokon. Det finns i två varianter;
- 9K114 Sjturm-S (samochodnyj = självgående) för pansarbandvagnar
- 9K113 Sjturm-V (vertoljotnyj = helikopter) för stridshelikoptrar.
NATO-rapporteringsnamn är AT-6 Spiral.
Konstruktion
Roboten förvaras, transporteras och avfyras från en avfyringstub av glasfiberplast. Efter avfyring styrs roboten via radiolänk vilket tillåter 9М114-roboten att nå överljudsfart, något som inte är möjligt med trådstyrning.
Styrsystemet är halvautomatiskt, vilket innebär att skytten bara behöver hålla kvar målet i siktet efter avfyring. En sensor i siktet spårar robotens raketflamma och styr automatiskt in den efter hur skytten siktar. Siktet KPS-53AV har åtta gångers förstoring och en inbyggd laseravståndsmätare som gör att roboten kan flyga ovanför skyttens siktlinje huvuddelen av sträckan för att göra en störtdykning sista biten. Detta gör både att roboten kan slå mot det tunnare takpansaret och undviker att träffa buskar och andra hinder på vägen.
Sveriges försvarsmakt testade både Sjturm och den modernare 9M120 Ataka på robotskjutfältet i Vidsel hösten 1995.
Källor
- AT Shturm EnemyForces.com
- Shturm Self Propelled Anti-Tank Guided Missile System Army-technology.com
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 9K114 Sjturm.
