I dagens värld har Rödbodtorget blivit ett ämne av konstant intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess relevans vid en specifik tidpunkt eller dess inflytande inom vissa områden, har Rödbodtorget fångat uppmärksamheten hos såväl akademiker, proffs som entusiaster. Dess betydelse är obestridlig, och dess närvaro märks inom olika områden i det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att undersöka effekten av Rödbodtorget ytterligare och analysera dess olika aspekter för att bättre förstå dess innebörd idag.
Rödbodtorget (även stavat Rödbotorget, historiskt även Röda Bodarnes torg, och Röda Bodarna)[1] är en öppen trafikplats mellan Fredsgatan och Jakobsgatan på Norrmalm i Stockholm, mellan Centralpalatset och Konstakademiens hus.
Platsen fick sitt nuvarande namn på 1890-talet, och var jämte nuvarande Rosenbadsparken tidigare känd som Röda Bodarna, troligen efter spannmålsmagasinen som låg vid kajen. Från 1600-talets mitt kallades platsen även för Spannemålstorget. På Petrus Tillaeus karta från 1733 kom namnformen Röda bodarne att användas. På en karta från 1827 kallas torget Röda Bodarnes Torg. Innan Centralpalatset efter 1896 ersatte det tidigare Keyserska huset var platsen större och ett torg, där även Centralpostkontoret återfanns.
Härifrån utgick Roddarmadamernas turer till Riddarhusgränd.[2]. Sedan stadens första ångslupsbolag bildades 1853 trafikerades samma linje med maskinkraft.[3] Platsen förblev en knutpunkt i Norrmalmstrafiken efter att Vasabron invigts 1878 för att binda samman Norrmalm och Gamla Stan. Sedan spårvägen dragits fram hade Stockholms Spårvägar[4] en vändslinga på platsen.[5]
På adressen Rödbodtorget 2 har tidigare gallerierna Mejan och Grafiska sällskapet återfunnits, såväl som Sveriges allmänna konstförening.