Jakobsgatan

Temat Jakobsgatan är ett tema som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Oavsett om det beror på dess relevans i dagens samhälle, dess inverkan på det dagliga livet eller dess betydelse inom yrkesområdet, är Jakobsgatan ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Genom historien har Jakobsgatan varit en källa till debatt, studier och inspiration för många och fortsätter att vara ett ämne av intresse idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Jakobsgatan, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess inflytande på olika aspekter av livet.

Jakobsgatan 20, Löwenbräu, juli 1963.
Jakobsgatan 20, år 2007 (samma plats som ovan).
Arkadgången Jakobsgatan 16-18.

Jakobsgatan är en gata i stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm. Gatan, som är cirka 400 meter lång, sträcker sig från Västra Trädgårdsgatan och Jakobs torg vid Sankt Jacobs kyrka fram till Tegelbacken

På Jakobsgatan finns bland annat nöjeslokalen Hamburger Börs (nummer 6), Försvarsdepartementet (nummer 9), Näringsdepartementets hus, Arbetsmarknadsdepartementet (nummer 26) och Centralpalatset.

Etymologi

Gatan har sitt namn från Sankt Jacobs kyrka som färdigställdes 1643, samma år omtalades “Sanct Jacobs grendh” och 1646 “S. Jacophs gatan” och “S. Jacophs kyrk gata”. Senare namn var “S’ Jacobi wäst kyrk gr” (1733) och “St. Jacobi Kyrio-Gatan” (1740). Sitt nuvarande namn fick Jakobsgatan vid stora namnrevisionen 1885, innan dess hette den västra delen (väster om Malmtorgsgatan) Nya Kungsholmsbrogatan, medan den östra delen hette Jacobs Kyrkogata.

Historik

Svenska Läkaresällskapet flyttade 1821 in i hovkirurgen J L Wenners hus i kvarteret Johannes större på Jakobsgatan. En omfattande ombyggnad gjordes 1878 efter ritningar av Carl Curman. 1907 såldes huset till Svenska Teknologföreningen, varefter sällskapet flyttade in i det nya Svenska Läkaresällskapets hus på Klara östra kyrkogata.

Historiskt fanns här även Centralpostkontoret invid Rödbodtorget.

Jacobsgatan västra del förändrades helt under 1960-talet genom Norrmalmsregleringen. Under en period på 1970-talet fanns på Jakobsgatan 18 den makrobiotiska restaurangen Fröet som kännetecknades av en mycket rustik inredning med långbord. Den anrika Restaurant Löwenbräu på Jakobsgatan 20 flyttade till Fridhemsplan 29 på Kungsholmen och bildbyrån Pressens Bild på Jakobsgatan 22, flyttade till Klara Västra Kyrkogata 12-10.

Referenser

  1. ^ Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1 
  2. ^ statens fastighetsverk - Jakobsgatan 19
  3. ^ ”Restaurang Fröet”. https://affischerna.se/progg_poster/restaurang-froet/. Läst 17 februari 2025. 

Externa länkar