I dagens värld är Potsdamkonferensen ett ämne som har fått relevans inom olika områden. Från utbildning till teknik, genom politik och hälsa, har Potsdamkonferensen fångat olika aktörers uppmärksamhet och skapat en bred debatt i samhället. Allt eftersom tiden går blir det uppenbart att Potsdamkonferensen är en fråga som inte kan ignoreras, eftersom dess påverkan blir allt mer påtaglig i människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Potsdamkonferensen, för att förstå dess betydelse och de implikationer det har i vår nuvarande verklighet.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Potsdamkonferensen var en konferens som hölls den 17 juli–2 augusti 1945 på slottet Cecilienhof i Potsdam. Syftet med konferensen var att de allierade segrarmakterna i andra världskriget skulle komma överens om hur det besegrade Tyskland skulle administreras. Polens västgräns mot Tyskland skulle utgöras av Oder-Neisse-linjen. En slutlig de jure-överenskommelse om Polens västgräns skulle fattas senare. (Oder-Neisse-linjen fastställdes först 1990 i Två plus fyra-fördraget.) Konferensen resulterade i Potsdamöverenskommelsen.
Under Potsdamkonferensen noterades i artikel XIII av Potsdamöverenskommelsen i augusti 1945 att "the transfer to Germany of German populations (...) in Poland, Czechoslovakia and Hungary will have to be undertaken". Ungern som varit en tysk allierad och i vilket ingen fördrivning ännu skett motsatte sig de allierades beslut, men tvingades ge med sig efter påtryckningar från Sovjetunionen och det allierade kontrollrådet.
På slottet Cecilienhof, som idag är museum, finns idag en utställning om konferensen, där bland annat originalmöbleringen med det runda bordet och en utställning om konferensens förlopp och Potsdamöverenskommelsen finns att beskåda. I villaområdet Neubabelsberg i stadsdelen Babelsberg ligger de villor där de allierade ledarna bodde under konferensen. Villorna är idag i privat ägo: Truman-villan, där beslutet om atombombningen av Nagasaki togs, är hem för den liberala politiska Friedrich-Naumann-stiftelsen, Churchill-villan är miljardären och konstmecenaten Hasso Plattners privatbostad och Stalin-villan ägs idag av Berlin-Brandenburgs byggindustriförbund.
Bo G. Jansson, Episkt dubbelspel: om faktionsberättelser i film, litteratur och TV (2006)