Jaltakonferensen
Idag är Jaltakonferensen fortfarande ett aktuellt ämne i samhället. Med den växande betydelsen av denna fråga är det avgörande att förstå dess konsekvenser och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Jaltakonferensen, från dess historia till dess inverkan idag. Genom detaljerad analys försöker vi ge en fullständig och objektiv bild av Jaltakonferensen, med målet att främja större förståelse och diskussion om ämnet. Oavsett din kunskapsnivå om Jaltakonferensen hoppas vi att den här artikeln är informativ och väcker ditt intresse för att lära dig mer om detta mycket viktiga ämne idag.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Uppkallad efter | Jalta | |
|---|---|---|
| Land | Sovjetunionen | |
| Inom det administrativa området | Jalta | |
| Plats | Livadiapalatset | |
| Koordinater | 44°28′4″N 34°8′36″E | |
| Följs av | • Potsdamkonferensen • Parisfreden | |
| Startdatum | 4 februari 1945 | |
| Slutdatum | 11 februari 1945 | |
| Tidsperiod | andra världskriget | |
| Deltagare | USA, Storbritannien, Sovjetunionen | |
Jaltakonferensen var ett politiskt toppmöte mellan de allierade under andra världskriget, hållen i Livadiapalatset vid Jalta på halvön Krim i dåvarande Sovjetunionen den 4-11 februari 1945. USA, Storbritannien och Sovjetunionen representerades av Franklin D. Roosevelt, Winston Churchill och Josef Stalin. Med på Jaltakonferensen var också de respektive ländernas utrikesministrar samt rådgivare till Roosevelt, Churchill och Stalin.
Mötet fattade beslut att demokratiska val skulle hållas i Tyskland och de befriade länderna i Centraleuropa efter kriget. De sovjetunderstödda regeringarna i Polen och Jugoslavien skulle ombildas med större demokratiskt stöd. Sovjetunionen höll dock inte löftet om demokratiska val. Länderna som kom att hamna i den sovjetiska intressesfären såg Jaltakonferensen som ett svek från de allierades sida, även om det var ett brott mot överenskommelsen av Stalin.[källa behövs]
Tyskland skulle efter segern delas i fyra ockupationszoner och avkrävas skadestånd. Polens östra gräns skulle följa den fiktiva Curzonlinjen. Detta medförde stora territorie- och naturtillgångsförluster för landet. Polen skulle därför "kompenseras" för de östliga landförlusterna med delar av Tyskland (se Potsdamkonferensen). Sovjetunionen lovade i en hemlig överenskommelse att tre månader efter Tysklands kapitulation gå i krig mot Japan och Sovjetunionen fick Kurilerna som kompensation. Detta löfte skulle dock uppfyllas och Sovjetunionen invanderade Manchuriet 8 augusti.
Under mötet diskuterades också det framtida Förenta nationerna och vid mötet bestämdes att segerstaterna (Frankrike, Storbritannien, USA och Sovjetunionen) skulle få vetorätt i säkerhetsrådet, samt att Ukraina och Vitryssland skulle få egna platser i generalförsamlingen. Organisationen skulle bildas i San Francisco.
Se även
Referenser
- ^ ”Jaltakonferensen - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jaltakonferensen. Läst 12 juni 2021. [inloggning kan krävas]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jaltakonferensen.
