Ämnet för Persisk stör är ett ämne som har studerats, debatterats och analyserats i flera år. Vikten av Persisk stör återspeglas i olika aspekter av samhället, från politik till populärkultur. Eftersom intresset för Persisk stör fortsätter att växa är det avgörande att förstå dess inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Persisk stör och dess relevans i den moderna världen. Från dess historia till dess framtida implikationer kommer vi att undersöka i detalj hur Persisk stör har format och fortsätter att forma vår miljö.
Persisk stör Status i världen: Akut hotad[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
Ordning | Störartade fiskar Acipenseriformes |
Familj | Störfiskar Acipenseridae |
Släkte | Acipenser |
Art | Persisk stör A. persicus |
Vetenskapligt namn | |
§ Acipenser persicus | |
Auktor | Borodin, 1897[2] |
Hitta fler artiklar om djur med |
Persisk stör (Acipenser persicus) är en art av släktet Acipenser som finns i Kaspiska havet. Den är en av leverantörerna till klassisk kaviar. Speciellt i handelssammanhang kallas arten också Osietra[3].
Som alla störar är arten en långsträckt fisk med en hajliknande stjärtfena och en ryggfena som sitter långt bak på ryggen. I stället för fjäll har den 5 rader med benplåtar längs kroppen. Även huvudet har benplåtar.[4] Som mest kan hanen bli 242 cm och väga 70 kg, honan kan bli 176 cm lång.[5]
Den persiska stören är en anadrom fisk som lever vid kuster och flodutlopp med bräckt vatten men vandrar upp i flodernas sötvatten för att leka.[5] Födan består av bottenlevande blötdjur, kräftdjur och småfisk.[1]
Hanen blir könsmogen mellan 8 och 12 års ålder, honan mellan 12 och 18 år. Leken sker i juni till augusti när vattentemperaturen når upp till 16°C, men arten leker inte varje år. Deltagarna migrerar i regel till lekplatserna under april till maj. Lekområdena utgörs av djupa, kraftigt strömmande floder med sten- eller grusbotten. Populationen i södra Kaspiska havet har två lekperioder, en i april till september och en i september till oktober, men leken där avbryts när vattentemperaturen når över 25°C. Ynglen stannar i floderna till sommaren påföljande år.[1]
Arten finns i Kaspiska havet, framför allt i den södra delen, och i östra Svarta havet.[5]
Den persiska stören betraktades länge som en underart till Acipenser gueldenstaedtii (A. persicus gueldenstaedtii). Det är först i och med mera ingående studier 1973 som man har börjat betrakta den persiska stören som en egen art. Tester av mitrokondrie-dna har emellertid inte givit någon säker skillnad mellan arterna, så forskningen pågår fortfarande.[1]
Arten är en av de störar (tillsammans med hus, stjärnstör och sterlett) som levererar den klassiska så kallade ryska kaviaren.[3] Den kommer numera enbart från Kaspiska havet, och iransk kaviar är den enda som kan köpas legalt.[6] I Iran odlas fisken för utsättning i fiskevattnen.[1]
Den persiska stören är klassificerad som akut hotad ("CR", underklassificering "") av IUCN, och beståndet minskar. Främsta orsaken är överfiske. Kommersiell fångst av arten är förbjuden i Ryssland sedan 2000, men illegalt fiske förekommer och är fortfarande ett hot mot arten. Bifångst vid fiske av andra arter är också ett hot. I Iran, där fisken som nämnts ovan odlas för utsättning, är vattenföroreningar ett hot.[1]