I dagens värld har Omega Herculis blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om vi pratar om kostens betydelse för hälsan, kampen för mänskliga rättigheter, tekniska framsteg eller att fira ett speciellt datum, täcker Omega Herculis oändliga möjligheter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Omega Herculis, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Vi kommer att analysera hur Omega Herculis har utvecklats över tid, såväl som de utmaningar och möjligheter det för närvarande ger. Följ med oss på denna fascinerande resa genom Omega Herculis och upptäck allt detta tema har att erbjuda!
Omega Herculis (ω) Cujam | |
![]() Historisk vy över Herkules stjärnbild, där Omega Herculis bildar klubban i hjältens högra hand. | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Herkules |
Rektascension | 16t 25m 24,95425s[1] |
Deklination | +14° 01′ 59,7711″[2] |
Skenbar magnitud () | 4,57 med amplitud 0,08[3] (4,58 + 11,5)[4] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | A2 VpCrSr[2] |
U–B | +0,01[5] |
B–V | +0,002 ± 0,005[6] |
Variabeltyp | Roterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV)[3] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -5,90 ± 0,74[7] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +40,86[1] mas/år Dek.: -59,71[1] mas/år |
Parallax () | 13,04 ± 0,64[1] |
Avstånd | 250 ± 10 lå (77 ± 4 pc) |
Absolut magnitud () | 0,29 ± 0,15[8] |
Detaljer | |
Massa | 2,14[9] M☉ |
Radie | 3,30[10] R☉ |
Luminositet | 70[11] L☉ |
Temperatur | 10 052 ± 320[12] K |
Metallicitet | +0,47 ± 0,15[12] |
Vinkelhastighet | 2,951 ± 1,0[13] km/s |
Ålder | 149[9] miljoner år |
Andra beteckningar | |
24 Herculis, FK5 613, IDS 16208+1416 AB, SAO 102153, Gaia 4463697869362489728, IRAS 16231+1408, SKY# 29614, GC 22090, JP11 2742, SRS 30613, BU 625AB, GCRV 9449, N30 3679, TD1 19172, ADS 10054 AB, GEN# +1.00148112J, TYC 971-1433-1, AG+14 1643, GSC 00971-01433, PLX 3732, UBV 13909, AKARI-IRC-V1 J1625249+140159, HD 148112, PLX 3732.00, UBV M 21424, BD+14 3049, HGAM 652, PMC 90-93 437, uvby98 100148112 ABV, CCDM J16254+1402AB, HIC 80463, PPM 132309, WDS J16254+1402AB, CSI+14 3049 1, HIP 80463, Renson 41850, YZ 14 5730, 1E 1623.1+1408, HR 6117, ROT 2337, HFE83 1173[2] |
Cujam eller Omega Herculis (ω Herculis, förkortat Omega Her, ω Her), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna[4] i den sydvästra delen av stjärnbilden Herkules. Den har en genomsnittlig kombinerad skenbar magnitud på 4,57[3]och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på ca 13,0[1] mas beräknas den befinna sig på ca 250 ljusårs (77 parsek) avstånd från solen.
Omega Herculis har också det traditionella namnet Cujam (även skrivet som Cajam och Kajam), vilket betyder ("klubba").[14] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[15][16] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde i februari 2017 namnet Cujam ingår för Omega Herculis A, som nu ingår i IAU:s lista över godkända stjärnnamn.[17]
Primärstjärnan Omega Herculis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A2 VpCrSr[18] med ett spektrum som visar onormalt starka absorptionslinjer av krom och strontium och svaga linjer av kalcium och magnesium.[18] Den har en massa som är ca 2,1[9] gånger solens massa, en radie som är ca 3,3[10] gånger större än solens och utsänder ca 70[11] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 10 100 K.[12]
Omega Herculis är en roterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV).[19] Den har skenbar magnitud 4,57 och varierar med amplituden 0,07 med en period av 2,951 dygn.[3] Mönstret av variation visar att det finns områden på stjärnans yta där koncentrationerna av element skiljer sig åt. Stjärnan visar också korta variationer i storleksordningen 2,5 timmar.[13] Den har ett genomsnittligt effektivt magnetfält på 209 × 10-4 T.[20]
Följeslagaren, Omega Herculis B, är en stjärna av skenbar magnitud 11,5,[4] som 2010 låg med en vinkelseparation av 0,80 bågsekunder vid en positionsvinkel på 294°.[21]