Idag ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av 93 Herculis. Detta ämne har varit föremål för studier och intresse i många år, och dess betydelse är obestridlig inom olika områden av det dagliga livet. 93 Herculis har påverkat historia, vetenskap, kultur, teknik och samhället i allmänhet. Genom den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av 93 Herculis, från dess ursprung och utveckling till dess inflytande på världen idag. Vi kommer att upptäcka fascinerande fakta, kuriosa och relevant information som gör att vi bättre kan förstå vikten av 93 Herculis i vårt dagliga liv.
93 Herculis | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Herkules |
Rektascension | 18t 00m 03,42s |
Deklination | +16° 45′ 03,29″[1] |
Skenbar magnitud () | 4,67 (V)[1] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | K0.5IIb[1] |
B–V | 1,254±0,007[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -24,47±0,2 km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -6,878±0,424 mas/år Dek.: -9,696±0,435 mas/år |
Parallax () | 4,5894±0,3311 mas |
Avstånd | 671[3] lå (205[3] pc) |
Absolut magnitud () | -1,89[3] |
Detaljer | |
Radie | 38,29[3] R☉ |
Luminositet | 877,64[3] L☉ |
Temperatur | 4405[3] K |
Andra beteckningar | |
HD 164349[4], HIP 88128[4], HR 6713[4], IRAS 17578+1645[4], 2MASS J18000342+1645031[4], SAO 103285[4], GSC 01554-02021[4], BD+16 3335[4], FK5 1469[4], GC 24502[4], GCRV 10437[4], HIC 88128[4], IRC +20340[4], JP11 2919[4], N30 4003[4], PLX 4110[4], PLX 4110.00[4], PMC 90-93 1043[4], PPM 134105[4], RAFGL 5168S[4], ROT 2520[4], SRS 31469[4], TD1 21413[4], TYC 1554-2021-1[4], UBV 15300[4], YZ 16 6538[4], WEB 14886[4], Gaia DR2 4501903772424317952[4], 93 Her, TIC 5421862[4], Gaia DR3 4501903772425258752[4], AG+16 1765[4] och UBV M 22541[4] |
93 Herculis är en orange ljusstark jätte i Herkules stjärnbild.[1]
Stjärnan har visuell magnitud +4,67 och är väl synlig för blotta ögat vid någorlunda god seeing. Den befinner sig på ett avstånd av ungefär 670 ljusår.[3]
93 Herculis bildade tillsammans med 95 Herculis, 102 Herculis och 109 Herculis den av den polsk-tyske astronomen Jan Hevelius i slutet av 1600-talet introducerade stjärnbilden Kerberos (stjärnbild). Den föll emellertid snabbt ur bruk.[5][6]