Alfa2 Canum Venaticorum-variabel

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Alfa2 Canum Venaticorum-variabel från olika perspektiv och tillvägagångssätt. Alfa2 Canum Venaticorum-variabel har varit ett ämne av intresse i decennier, och dess relevans är fortfarande hög idag. Under denna turné kommer vi att undersöka dess ursprung, dess inverkan på samhället och dess utveckling över tid. Likaså kommer vi att analysera de olika åsikter och ståndpunkter som finns kring Alfa2 Canum Venaticorum-variabel, samt vilka utmaningar och möjligheter det ger. Denna artikel syftar till att ge en heltäckande och berikande syn på Alfa2 Canum Venaticorum-variabel, för att ge läsaren en djupare och mer fullständig förståelse för detta fascinerande och inflytelserika ämne.

Alfa2 Canum Venaticorum-variabel
Prototypstjärnan Cor Caroli fotograferad från norra England den 1 mars 2011.
  • Huvudkategori: Roterande variabel
  • Förkortning: ACV
  • Prototypstjärna: Cor Caroli, Alfa2 Canum Venaticorum
  • Närliggande variabeltyp: SX Arietis-variabel (SXARI)
  • Karaktäristika: Varierar i ljusstyrka med liten amplitud och också i magnetfältets styrka
  • Antal: 569 stjärnor fanns registrerade 2007

Alfa2 Canum Venaticorum-variabel, eller α2 CVn-variabel, är en typ av roterande variabel stjärna. Variabeltypen består av stjärnor i huvudserien av spektralklass B8p – A7p med starka magnetfält och tydliga spektrallinjer av kisel, strontium, krom och sällsynta jordartsmetaller.

Deras ljusstyrka varierar i visuell magnitud med 0,01 – 0,1 magnituder över en period av 0,5 – 160 dygn. Utöver ljusvariationerna varierar spektrallinjerna och magnetfälten i styrka. Dessa variationer följer samma period som ljusvariationerna och tros höra samman med stjärnans rotationsperiod. Teorin är att variationerna orsakas av en ojämn fördelning av metall i stjärnatmosfären, som får ljusstyrkan att variera under stjärnans rotation.

Prototypstjärnan heter Alfa² Canum Venaticorum. Den är en av komponenterna i dubbelstjärnan Cor Caroli i stjärnbilden Jakthundarna på den norra stjärnhimlen. Dess ljusstyrka varierar med 0,14 magnituder och en period av 5,47 dygn. Dess spektralklass är A0VpSiEu och ljusstyrkan är +2,88 i visuell magnitud.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Variability types, General Catalogue of Variable Stars” (på engelska). Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 1 april 2019. 
  2. ^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 16 augusti 2019. 
  3. ^ James B. Kaler (1997) (på engelska). Stars and Their Spectra: An Introduction to the Spectral Sequence. Cambridge University Press. sid. 173-174. ISBN 978-0-521-58570-5. https://books.google.se/books?id=ZEKO2pzuRHoC&printsec=frontcover&dq=Stars+and+Their+Spectra:+An+Introduction+to+the+Spectral+Sequence&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiPvvCagf_jAhWImIsKHVu8AykQ6AEIKDAA#v=onepage&q=Stars%20and%20Their%20Spectra%3A%20An%20Introduction%20to%20the%20Spectral%20Sequence&f=false. Läst 13 augusti 2019 
  4. ^ Ian Ridpath (red.) (2018) (på engelska). A Dictionary of Astronomy Oxford Quick Reference Online. Oxford University Press. ISBN 978-0-192-54261-8. https://books.google.se/books?id=VmZaDwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=bibliogroup:%22Oxford+Quick+Reference+Online%22&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjU6v3agv_jAhVlz6YKHWOwAlUQ6AEIOTAC#v=onepage&q&f=false. Läst 13 augusti 2019 
  5. ^ Michel Petit (1987) (på engelska). Variable Stars. John Wiley & Sons, Chichester, GB. sid. 83–85. ISBN 0-471-90920-3 
  6. ^ ”alf 2 CVn , database entry” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. Arkiverad från originalet den 20 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170620004609/http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/iii.dat. Läst 1 april 2019. 
  7. ^ ”Basic data: V* alf02 CVn -- Variable Star of alpha2 CVn type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?protocol=html&Ident=Alfa2+CVn&NbIdent=1&Radius=2&Radius.unit=arcmin&submit=submit+id. Läst 1 april 2019.