Oktanten
I dagens värld är Oktanten ett ämne som har genererat mycket intresse och debatt. I åratal har Oktanten varit föremål för studier och forskning, och dess betydelse har ökat med tiden. Både inom det akademiska området och i allmänheten har Oktanten fångat många människors uppmärksamhet på grund av dess relevans i olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Oktanten, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan idag. Genom en uttömmande analys kommer vi att försöka förstå på djupet hur Oktanten har påverkat olika områden och vilka perspektiv som öppnar sig kring detta ämne.
| Oktanten | |
 | |
| Lista över stjärnor i Oktanten | |
| Latinskt namn | Octans |
|---|---|
| Förkortning | Oct |
| Rektascension | 22 h |
| Deklination | -90° |
| Area | 291 grad² (50) |
| Huvudstjärnor | 3 |
| Bayer/Flamsteedstjärnor | 27 |
| Stjärnor med exoplaneter | 3 |
| Stjärnor med skenbar magnitud < 3 | 0 |
| Stjärnor närmare än 50 ljusår | 1 |
| Ljusaste stjärnan | Ny Octantis (3,73m) |
| Närmaste stjärnan | LHS 531 (28,11 lå) |
| Messierobjekt | 0 |
| Meteorregn | Inga |
| Närliggande stjärnbilder | Lilla vattenormen Tukanen Indianen Påfågeln Paradisfågeln Kameleonten Taffelberget |
| Synlig vid latituder mellan +0° och −-90° Bäst synlig klockan 21:00 under oktober. | |
| Cirkumpolär | |
Oktanten (Octans på latin) är en svag cirkumpolär stjärnbild på södra stjärnhimlen.[1][2] Stjärnbilden är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[3]
Stjärnbilden har den sydliga polstjärnan, Sigma Octantis, inom sin stjärnbild.
Historik
Stjärnbilden definierades på 1700-talet av den franske astronomen Nicolas Louis de Lacaille. Först fick den namnet "Octans Hadleianus" för att hedra John Hadley, uppfinnaren av oktanten, det mätinstrument som föregick sextanten.[4]
Stjärnor
Oktanten är en liten och svag stjärnbild men kan skönjas utan kikare även en kväll med vanliga siktförhållanden.[3]
- ν - Ny Octantis är den ljusstarkaste stjärnan, med en magnitud av 3,76. Den är en orange jättestjärna av spektralklass K1III. Stjärnan har en luminositet av 16 gånger solens, vilket är ovanligt litet för en jättestjärna. Stjärnans beräknade ålder är 12,1 miljarder år.
- β - Beta Octantis är en vit stjärna av spektralklass A9.
- δ - Delta Octantis är en orange jättestjärna av magnitud 4,31.
- θ - Theta Octantis är också en orange jätte av spektraltyp K1, med magnitud 4,79.
- α - Alfa Octantis är en spektroskopisk dubbelstjärna med den kombinerade ljusstyrkan 5,15 och av variabeltypen Beta Lyrae-stjärna.
- σ - Sigma Octantis är för närvarande polstjärna på södra stjärnhimlen och kallas därför ibland Södra Polstjärnan. Som polstjärna är dess ljusstyrka endast 1/25 av Norra Polstjärnans och därför inget att navigera efter. Istället används Södra korset för att ta ut riktningen mot den södra himmelspolen. Stjärnan är en gulvit jätte av spektraltyp F0III, med magnitud 5,42.
Djuprymdsobjekt
Stjärnbilden innehåller inga Messierobjekt.
- Collinder 411 är en öppen stjärnhop och den galax som ligger närmaste den södra himmelspolen.
Referenser
- ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9
- ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 20 februari 2014.
- ^ ”Octans Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/octans-constellation/. Läst 9 april 2014.
- ^ Julius D.W. Staal (1988). The New Patterns in the Sky: Myths and Legends of the Stars. The McDonald and Woodward Publishing Company. sid. 257. ISBN 0-939923-04-1
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Oktanten.
| ||||||||