Stavgalax

I dagens värld har Stavgalax fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på populärkulturen, har Stavgalax blivit ett ständigt samtalsämne idag. När vi utforskar de olika aspekterna och aspekterna som utgör Stavgalax, blir det uppenbart att dess betydelse och omfattning är betydande på flera nivåer. I den här artikeln kommer vi att undersöka i detalj de olika aspekterna av Stavgalax och hur det har satt en outplånlig prägel på det samtida samhället.

Stavgalaxen NGC 1672, som ligger 60 miljoner ljusår från jorden, sedd från Hubble-teleskopet.

En stavgalax är en spiralgalax där armarna utgår från en stavformig (i stället för en klotformig) kärna. Typiska exempel är M83, M95 och M109. Tidigare trodde man att stavgalaxer var en minoritet, men nya infrarödmätningar tyder på att upp till 75 % av alla spiralgalaxer har en stav.

Staven är en stående våg av stjärnor som uppstår genom samverkan mellan galaxens rotation och flödet av stjärnor kring kärnan. Stavar kan bildas och upplösas, och det är troligt att spiralgalaxer kan genomgå flera episoder som stavgalaxer.

I Hubbles galaxklassifikation betecknas stavgalaxer som SBa, SBb och SBc, beroende på hur öppna spiralarmarna är.

2005 bekräftade mätningar med Spitzerteleskopet tidigare teorier om att Vintergatan skulle vara en stavspiralgalax.[1]

Källor

Fotnoter

  1. ^ ”En elegant galax i ett nytt ljus”. Europeiska sydobservatoriet. 22 september 2010. https://www.eso.org/public/sweden/news/eso1038/. Läst 8 mars 2016. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör stavgalax.