CW Octantis

Idag är CW Octantis ett ämne som genererar stort intresse och diskussion i samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har CW Octantis blivit en relevant fråga som berör människor i alla åldrar, kön och kulturer. Från dess ursprung till dess nuvarande implikationer har CW Octantis varit föremål för analys och forskning inom olika områden och discipliner, vilket lett till större förståelse och medvetenhet om dess betydelse. I den här artikeln kommer olika aspekter av CW Octantis att utforskas för att förstå dess inverkan idag och dess relevans i den moderna världen.

CW Octantis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOktanten[1]
Rektascension17t 00m 58,51777s[2]
Deklination-86° 21′ 51,4707 ″[2]
Skenbar magnitud ()6,03 ± 0,01[3]
Stjärntyp
SpektraltypA3 IV[4]
U–B+0,02[5]
B–V+0,05[5]
VariabeltypAlfa2 Canum Venaticorum-variabel[6]
Astrometri
Radialhastighet ()+7,1 ± 0,5[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +8,413[2] mas/år
Dek.: -0,032[2] mas/år
Parallax ()5,1828 ± 0,0486[2]
Avstånd629 ± 6 lå (193 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()-0,36[8]
Detaljer
Massa2,98 ± 0,05[9] M☉
Radie4,64[10] R☉
Luminositet111[11] L☉
Temperatur8 791[12] K
Metallicitet+0,6[13]
Vinkelhastighet92 ± 6[12] km/s
Ålder188 ± 6[9] miljoner år
Andra beteckningar
26 G. Octantis,[14] HD 148542, CD-86 100, CPD-86 333, FK5 921, GSC 09530-00166, HIC 83255, HIP 83255, HR 6139, 2MASS J17005873-8621515, PPM 378018, SAO 258751, TD1 19217, TYC 9530-166-1, uvby98 100148542, CW Octantis, Gaia DR2 5766950724049728000, Gaia DR3 5766950724050543360[15][16]

CW Octantis eller HD 148542 är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Oktanten. Den har en skenbar magnitud av ca 6,03[3] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 5,18 mas,[2] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 629 ljusår (193 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 7 km/s.[7]

Egenskaper

CW Octantis är en vit till blå underjättestjärna av spektralklass A3 IV[4] på väg mot den röda jättegrenen. Zorec och Royer (2012) modellerar den som en stjärna som precis har nått slutet av sin livstid för huvudserien.[9] Den har en massa som är ca 3[9] solmassor, en radie som är ca 4,6[10] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 111 gånger solen[11] vid en effektiv temperatur av ca 8 800 K.[12]

Ljuskurva för CW Octantis, anpassad från TESS-data.[1]

CW Octantis klassificeras som en Alfa2 Canum Venaticorum-variabel.[6] De flesta stjärnor i denna klass har kemiska egenheter i sina spektra, men CW Octantis verkar vara vanlig. Renson och Manfroid (2009) anser att dess säregenhetsstatus är tveksam.[17] Ändå fluktuerar CW Octantis mellan 6,05 och 6,07 i Hipparcos passband med en period av 2,63 dygn.[18] Den tar 2,8 dygn till att genomföra en hel rotation, vilket motsvarar en projicerad rotationshastighet på 92 km/s.[12]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, CW Octantis, 22 februari 2023..

Noter

  1. ^ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 1 oktober 2022.
  2. ^ Vallenari, A.; et al. (Gaia Collaboration) (2022). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy & Astrophysics. arXiv:2208.00211. doi:10.1051/0004-6361/202243940. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  3. ^ Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (March 2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H. ISSN 0004-6361.
  4. ^ de Vaucouleurs, A. (1 August 1957). "Spectral Types and Luminosities of B, A and F Southern Stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 117 (4): 449–462. Bibcode:1957MNRAS.117..449D. doi:10.1093/mnras/117.4.449. eISSN 1365-2966. ISSN 0035-8711.
  5. ^ Johnson, H. L.; Mitchell, R. I.; Iriarte, B.; Wisniewski, W. Z. (1966). "UBVRIJKL Photometry of the Bright Stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4: 99–110. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  6. ^ Samus’, N. N.; Goranskii, V. P.; Durlevich, O. V.; Zharova, A. V.; Kazarovets, E. V.; Kireeva, N. N.; Pastukhova, E. N.; Williams, D. B.; Hazen, M. L. (July 2003). "An electronic version of the second volume of the General Catalogue of Variable Stars with improved coordinates". Astronomy Letters. 29 (7): 468–479. Bibcode:2003AstL...29..468S. doi:10.1134/1.1589864. eISSN 1562-6873. ISSN 1063-7737. S2CID 16299532.
  7. ^ Gontcharov, G. A. (November 2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35,495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065. eISSN 1562-6873. ISSN 1063-7737. S2CID 119231169.
  8. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (May 2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331–346. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. eISSN 1562-6873. ISSN 1063-7737. S2CID 119257644.
  9. ^ Zorec, J.; Royer, F. (January 2012). "Rotational velocities of A-type stars. IV. Evolution of rotational velocities". Astronomy and Astrophysics. 537: A120. arXiv:1201.2052. Bibcode:2012A&A...537A.120Z. doi:10.1051/0004-6361/201117691. ISSN 0004-6361. S2CID 55586789.
  10. ^ Kervella, Pierre; Arenou, Frédéric; Thévenin, Frédéric (2022). "Stellar and substellar companions from Gaia EDR3". Astronomy & Astrophysics. 657: A7. arXiv:2109.10912. Bibcode:2022A&A...657A...7K. doi:10.1051/0004-6361/202142146. eISSN 1432-0746. ISSN 0004-6361.
  11. ^ McDonald, I.; Zijlstra, A. A.; Boyer, M. L. (21 November 2012). "Fundamental parameters and infrared excesses of Hipparcos stars: Parameters and IR excesses from Hipparcos". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 427 (1): 343–357. arXiv:1208.2037. Bibcode:2012MNRAS.427..343M. doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x. ISSN 0035-8711.
  12. ^ Reiners, A.; Royer, F. (February 2004). "First signatures of strong differential rotation in A-type stars". Astronomy & Astrophysics. 415 (1): 325–329. arXiv:astro-ph/0311341. Bibcode:2004A&A...415..325R. doi:10.1051/0004-6361:20034175. eISSN 1432-0746. ISSN 0004-6361.
  13. ^ Rainer, M.; Poretti, E.; Mistò, A.; Panzera, M. R.; Molinaro, M.; Cepparo, F.; Roth, M.; Michel, E.; Monteiro, M. J. P. F. G. (5 December 2016). "The SpaceInn-SISMA Database: Characterization of a Large Sample of Variable and Active Stars by Means of Harps Spectra". The Astronomical Journal. 152 (6): 207. arXiv:1611.02715. Bibcode:2016AJ....152..207R. doi:10.3847/0004-6256/152/6/207. eISSN 1538-3881.
  14. ^ Gould, Benjamin Apthorp (1878). "Uranometria Argentina : brillantez y posicion de las estrellas fijas, hasta la septima magnitud, comprendidas dentro de cien grados del polo austral : con atlas". Resultados del Observatorio Nacional Argentino. 1. Bibcode:1879RNAO....1.....G.
  15. ^ CW Oct (unistra.fr). Hämtad 2023-09-10.
  16. ^ "CW Oct". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 1 oktober 2022.
  17. ^ Renson, P.; Manfroid, J. (19 March 2009). "Catalogue of Ap, HgMn and Am stars". Astronomy & Astrophysics. 498 (3): 961–966. Bibcode:2009A&A...498..961R. doi:10.1051/0004-6361/200810788. eISSN 1432-0746. ISSN 0004-6361.
  18. ^ Watson, C. L.; Henden, A. A.; Price, A. (May 2006). "The International Variable Star Index (VSX)". Society for Astronomical Sciences Annual Symposium. 25: 47. Bibcode:2006SASS...25...47W.
v • r
Stjärnor i Oktanten
Bayer
Variabler
HD
Övriga