Ämnet för Myssjö socken är en fråga som har fångat intresse och uppmärksamhet hos många människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess betydelse i det dagliga livet, har Myssjö socken genererat debatter, undersökningar och till och med kontroverser. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Myssjö socken, med syftet att ge en bred och fullständig översikt över detta ämne. Från dess ursprung till dess nuvarande implikationer, inklusive dess inflytande på populärkulturen, kommer vi att undersöka på djupet hur Myssjö socken har satt en outplånlig prägel på historien och det kollektiva medvetandet.
Myssjö socken Socken | |
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Jämtland |
Kommun | Bergs kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 336 kvadratkilometer |
Upphov till | Myssjö landskommun Myssjö församling |
Motsvarar | Myssjö distrikt |
Tingslag | Jämtlands västra domsagas tingslag (–) Sunne, Ovikens och Hallens tingslag (–) Ovikens tingslag (–) |
Karta | |
Myssjö sockens läge i Jämtlands län. | |
Koordinater | 62°55′30″N 14°22′07″Ö / 62.925°N 14.36861111°Ö |
![]() Socknen i häradet/länet. | |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2551 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Myssjö distrikt |
Redigera Wikidata |
Myssjö socken ligger i Jämtland, ingår sedan 1971 i Bergs kommun och motsvarar från 2016 Myssjö distrikt.
Socknens areal är 336,20 kvadratkilometer, varav 297,50 land.[1] År 2000 fanns här 547 invånare.[2] Kyrkbyn Myssjö med sockenkyrkan Myssjö kyrka ligger i socknen. I Kövra, finns även Myssjö baptistförsamlings Nya kapellet som invigdes 1925.
Myssjö socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Myssjö församling och för de borgerliga frågorna till Myssjö landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Ovikens landskommun som 1971 uppgick i Bergs kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Oviken-Myssjö församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Myssjö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[4]
Myssjö socken ligger i öster kring Storsjöns och västerut till trakterna söder om Oviksfjällen. Socknen har odlingsbygd närmast sjön och är i övrigt en myrrik skogsbygd med höjder som når 690 meter över havet.[5][6][1]
Socknen omfattar hela Matnäset, som är en utstickande udde i södra delen av Storsjön mellan Myrviken och Södra Storsjöflaket. Socknen sträcker sig långt västerut till trakterna söder om Oviksfjällen. Här finns ett fäbodområde med bland andra Anjebodarna, Landsombodarna, Svedjebodarna, Åsbodarna, Hällbergsbodarna, Ångrobodarna, Högbodarna, Nybodarna, Väster-Hallåsen, Väster-Svartåsen och Dalåsbodarna. I fäbodområdet finns vattendrag som Stor-Fuan, Galån (längst i väst) samt Högån.
I socknens västra del ligger småorterna Hallom, Kövra, Hovermo längs länsväg 321. Här ligger även småorterna Tosåsen, Persåsen, Svedje, Älven och Lockåsen. På själva Matnäset ligger, förutom småorten med samma namn, Mjäla, Bynom, Långsved, Ångron samt Myssjö kyrkby. I nordost ligger Landsom samt Funäs, den senare med en gammal ångbåtsbrygga och viken Funäsviken.
Man har funnit omkring tio boplatser från stenåldern. Denna tillhör en fångstmiljö med ett antal stensättningar i Storsjön. Från medeltida lågteknisk järnhantering har man funnit slagghögar samt blästerugnar. Man har även anträffat fångstgropar och några medeltida ödegårdar.[5][6][7][8]
Namnet (1370 Myskio) kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller musk, 'mörker, skugga' syftande på den mörka skiffer som finns vid kyrkan och i sjön intill.[9][6]
Befolkningsutvecklingen i Myssjö socken 1750–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 257 | |||
1760 | 301 | |||
1769 | 297 | |||
1780 | 679 | |||
1800 | 597 | |||
1810 | 684 | |||
1820 | 775 | |||
1830 | 817 | |||
1840 | 835 | |||
1850 | 902 | |||
1860 | 882 | |||
1870 | 1 030 | |||
1880 | 1 083 | |||
1890 | 1 194 | |||
1900 | 1 137 | |||
1910 | 1 162 | |||
1920 | 1 249 | |||
1930 | 1 212 | |||
1940 | 1 170 | |||
1950 | 1 075 | |||
1960 | 936 | |||
1970 | 678 | |||
1980 | 613 | |||
1990 | 579 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
|