I dagens värld är Bräcke socken ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Från vetenskap till populärkultur har Bräcke socken fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. Allt eftersom tiden går fortsätter Bräcke socken att vara ett ämne för intresse och debatt, som påverkar både enskilda beslut och offentliga riktlinjer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Bräcke socken, dess implikationer och dess inverkan på dagens samhälle. Genom en djupgående analys försöker den belysa detta fascinerande ämne och dess relevans för vårt dagliga liv.
Bräcke socken Socken | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Jämtland |
Kommun | Bräcke kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 613 kvadratkilometer |
Upphov till | Bräcke landskommun Bräcke församling |
Motsvarar | Bräcke distrikt |
Tingslag | Jämtlands östra domsagas tingslag (–) Revsunds, Brunflo och Näs tingslag (–) Revsunds tingslag (–) |
Karta | |
Bräcke sockens läge i Jämtlands län. | |
Koordinater | 62°44′36″N 15°25′46″Ö / 62.74333333°N 15.42944444°Ö |
![]() Socknen i häradet/länet. | |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2524 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Bräcke distrikt |
Redigera Wikidata |
Bräcke socken i Jämtland, ingår sedan 1971 i Bräcke kommun och motsvarar från 2016 Bräcke distrikt.
Socknens areal är 613,00 kvadratkilometer, varav 557,30 land.[1] År 2000 fanns här 2 290 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Bräcke med sockenkyrkan Bräcke kyrka ligger i socknen.
Bräcke socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Bräcke församling och för de borgerliga frågorna till Bräcke landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1971 i Bräcke kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Bräcke-Nyhems församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Bräcke, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[4]
Bräcke socken ligger i sydöstra Jämtland kring Gimån och södra ändan av sjön Revsunden. Socknen är en höglänt sjörik skogsbygd med höjder som når 560 meter över havet.[5][6][1]
Bräcke socken genomkorsas av Norra stambanan, Mittbanan samt europaväg 14. Länsväg 323 utgår från Bräcke österut.
Socknens östligaste punkt ligger vid Korssjön på gränsen mot Medelpad. Här möts Bräcke, Hällesjö och Borgsjö socknar. I denna del av socknen ligger skogsbyn Räggen invid Räggsjön (358 m ö.h.). Skogsbyn Svedjan ligger längs vägen mellan Bräcke och Sörbygden (Hällesjö). På toppen av berget Hösen ligger "tresockenmötet" Bräcke - Nyhem - Hällesjö. I norr gränsar socknen mot Nyhems socken. I norr och nordväst ligger Revsunds socken. Gränsen mot Revsunds socken går delvis i Gimån. I socknens norra del ligger Grötingen, som är ett gammalt stationssamhälle samt en gammal "fångvårdskoloni". Här ligger även sjön med samma namn. Norra stambanan går på en bro över sjön Grötingen och mitt i sjön går gränsen till Revsunds socken. Sjön är en del av Gimån. Byn Öretjärndalen ligger cirka 5 km sydost om Grötingen.
I socknens centrala del ligger dels tätorten Bräcke, dels byar som Bensjö, Hemsjö och Sösjö. Nordväst om Bräcke tätort ligger byn Mordviken vid stranden av Mordviksfjärden av Revsundssjön.
I söder ligger Dysjön (vid landskapsgränsen) och i sydväst ligger Östra Stugusjön samt Västra Stugusjön. I socknens sydvästligaste del ligger Helvetesbrännan, som ingår i ett naturreservat. Här ligger "tresockenmötet" Bräcke - Bodsjö - Borgsjö.
I väster gränsar Bräcke socken mot Bodsjö socken. I denna sockendel ligger Grönviken och Märlingsbodarna.
Bräcke socken består historiskt av nedan listade byar och enstaka hemman.[7] När en by har flera hemman anges också hemmansnumren.
Vissa fynd från stenåldern samt cirka 30 fångstgropar har påträffats.[5][6][8][9]
Namnet (1319 Brecku) innehåller bräckka, 'backe, sluttning' som kan syfta på sluttnigen vid kyrka, alternativt kan det varit ett namn på prästgården.[10][6]
Befolkningsutvecklingen i Bräcke socken 1750–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 136 | |||
1760 | 204 | |||
1769 | 215 | |||
1780 | 238 | |||
1790 | 232 | |||
1800 | 260 | |||
1810 | 355 | |||
1820 | 415 | |||
1830 | 525 | |||
1840 | 587 | |||
1850 | 610 | |||
1860 | 784 | |||
1870 | 968 | |||
1880 | 1 335 | |||
1890 | 1 719 | |||
1900 | 2 158 | |||
1910 | 2 682 | |||
1920 | 2 885 | |||
1930 | 2 608 | |||
1940 | 2 421 | |||
1950 | 2 369 | |||
1960 | 2 596 | |||
1970 | 2 750 | |||
1980 | 2 586 | |||
1990 | 2 531 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
|