Mikroskopisk kolit

Idag står vi inför ett extremt relevant ämne som har fångat intresset hos miljontals människor runt om i världen. Mikroskopisk kolit har skapat en stor debatt och väckt otaliga åsikter och reflektioner i en mängd olika sammanhang och områden. Det är ett ämne som har blivit en grundläggande del av det offentliga samtalet, både i den politiska och kulturella sfären. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i detta ämne, utforska dess implikationer och i detalj analysera dess betydelse i dagens samhälle. I den här artikeln försöker vi belysa Mikroskopisk kolit och ta upp olika perspektiv som gör att vi kan förstå dess betydelse och inverkan på den värld vi lever i.

Mikroskopisk kolit
Collagenous colitis - intermed mag.jpg
Mikroskopi av kollagen kolit, en variant av mikroskopisk kolit.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10K52.8
ICD-9558.9
DiseasesDB30087
eMedicinemed/1351 
MeSHsvensk engelsk

Mikroskopisk kolit är en inflammation i tjocktarmens slemhinna, kolit. Det främsta symtomet är kronisk diarré som vanligen är vattnig[1] och som ibland även kan vara blodig.[2] Namnet kommer från att mikroskopiundersökning av ett vävnadsprov från tjocktarmen krävs för att ställa diagnosen, medan utseendet är normalt vid undersökning av tarmen med fiberoptisk kamera.[1]

Det finns flera undergrupper av sjukdomen, varav kollagen och lymfocytär kolit är de vanligaste. Som regel är lymfocytär kolit mer lättbehandlad.[2] I Sverige har ungefär 0,12% av befolkningen sjukdomen.[1] Sjukdomen är vanligast bland kvinnor i 60-70-årsåldern.[2] Orsaken till sjukdomen är okänd, men en abnormal immunologisk reaktion mot ämnen i tarminnehållet tros spela en roll.[1]

Behandlingen består främst av kortisonpreparatet budesonid, som dämpar inflammationen och därigenom lindrar diarrén.[2] Till skillnad från inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) tror man inte att mikroskopisk kolit ökar risken för tjocktarmscancer.[2]

Referenser