I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Magkatarr har haft på olika aspekter av det moderna samhället. Från sitt inflytande på ekonomin till sin roll i populärkulturen har Magkatarr satt djupa spår i vår värld. Vi kommer att analysera dess utveckling över tid och de betydande förändringar den har åstadkommit inom olika områden. Dessutom kommer vi att undersöka de debatter och kontroverser som det har skapat, såväl som de möjliga framtida konsekvenserna av dess närvaro. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt vill denna artikel ge en bredare och djupare förståelse av Magkatarr och dess relevans idag.
Magkatarr | |
Latin: gastritis et duodenitis | |
![]() Mikrograf som konstaterar gastrit. | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | K29.0-K29.7 |
ICD-9 | 535.0-535.5 |
Medlineplus | 001150 |
eMedicine | emerg/820 med/852 |
MeSH | svensk engelsk |
Magkatarr eller gastrit är inflammation i magsäcken och tolvfingertarmen. Magkatarr kan vara kronisk eller akut.
Vanliga symptom för akut magkatarr är halsbränna, magsmärta och kräkningar. Kronisk magkatarr kan vara betingad av för stor produktion av saltsyra. Smärtan känns tydligast vid övre delen av magsäcken, och vid tryck i mellangärdet svider det. Magkatarr beror ofta på anatomiska faktorer (refluxesofagit), men även livsstilsfaktorer som stress, alkohol eller olämplig mat kan spela en roll.
Magkatarr behandlas med mediciner som H2-antagonister och protonpumpshämmare. Äldre kolbaserade läkemedel anses verkningslösa. Livsstilsändringar kan vara gynnsamma, till exempel att undvika stark, fet, stekt och rökt mat. Sura drycker som juice ska undvikas och även kaffe samt alkohol.
Tillståndet är ofta funktionellt, och ibland relaterat till irritabel tarm (IBS) och liknande symtombilder.
|