Merete Mazzarella

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Merete Mazzarella, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet genom historien. Från dess ursprung till nutid har Merete Mazzarella varit föremål för studier, debatt och intresse av experter och fans. Längs dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna av Merete Mazzarella, dess inverkan på samhället och de olika perspektiv som har utvecklats kring det. Utan tvekan är Merete Mazzarella ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som förtjänar att analyseras på djupet.

Merete Mazzarella
FöddSchreck
4 februari 1945
Helsingfors, Finland
Yrkeförfattare
Nationalitetfinländsk
Språksvenska
Verksam1979 –
Genreressä, facklitteratur, självbiografi
DebutverkFörst sålde de pianot
Make/makaSilvester Mazzarella (1968–1977)
Lars Gustafsson
Lars Hertzberg (2012–)
Merete Mazzarella presenterar sig själv på Bokmässan 2012.

Signe Merete Mazzarella, född Schreck 4 februari 1945 i Helsingfors, är en finlandssvensk författare, kulturskribent och professor i litteraturvetenskap.[1]

Biografi

Merete Mazzarella är dotter till ambassadören Wilhelm Schreck och Annamarie Cleeman, som var danska. Faderns modersmål var finska men av praktiska skäl använde man svenska som hemspråk. Hon är uppvuxen i Schweiz, Kina, Turkiet och Storbritannien.

Merete Mazzarella var lektor i finlandssvensk litteratur vid Helsingfors universitet 1973–1995 och disputerade 1981 på en avhandling om Eyvind Johnson. Hon var docent i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi 1988 och i finlandssvensk litteratur vid Helsingfors universitet 1992–1995. Hon innehade som vikarie professuren i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet 1995–1998 och utsågs 1998 till ordinarie professor. Hon är kulturmedarbetare i tidningarna Hufvudstadsbladet, Nya Argus, Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning och blev hedersdoktor i medicin vid Uppsala universitet 2006.

Merete Mazzarella debuterade 1979 med den självbiografiska boken Först sålde de pianot om livet som ambassadörsbarn. Hon är främst känd för dels sina litteraturvetenskapliga verk, dels sina essäer kring olika fenomen i tiden, där hennes egna reflexioner och träffande analyser ofta på ett lätt humoristiskt sätt blandas med exempel ur skönlitteraturen.

Hon var gift första gången 1968–1977 med engelsklektorn Silvester Mazzarella, andra gången med litteraturhistorikern Lars Gustafsson och tredje gången från 2012 med Lars Hertzberg.

Bibliografi

  • 1979 – Först sålde de pianot
  • 1981 – Att spela sitt liv
  • 1981 – Myt och verklighet: berättandets problem i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (avhandling)
  • 1983 – Påsk
  • 1985 – Från Fredrika Runeberg till Märta Tikkanen: Frihet och beroende i finlandssvensk kvinnolitteratur
  • 1987 – Den okände sällskapsresenären
  • 1989 – Det trånga rummet
  • 1990 – Samtal
  • 1992 – Agnes von Krusenstjerna
  • 1992 – Hem från festen
  • 1993 – Att skriva sin värld
  • 1995 – Tanten och krokodilen
  • 1997 – Otrohetens lockelse
  • 1999 – Där man aldrig är ensam
  • 2000 – Då svänger sig sommaren kring sin axel
  • 2002 – Linjer mellan stjärnor
  • 2004 – November
  • 2005 – Den goda beröringen
  • 2007 – Fredrika Charlotta född Tengström: en nationalskalds hustru
  • 2008 – När vi spelade Afrikas stjärna. En bok om barnbarn
  • 2008 – Fredrika Runeberg och Anna Tegnér: två skaldehustrur
  • 2009 – Ingen saknad, ingen sorg: en dag i Zacharias Topelius liv
  • 2010 – Resa med rabatt: om konsten att vara pensionär
  • 2012 – Det enda som egentligen händer oss: ett år i livet
  • 2013 – Att berätta sig själv: inspirationsbok för den som vill skriva om sitt liv
  • 2014 – Själens nattsida
  • 2015 – Solkattens år
  • 2017 – Om livets mening
  • 2018 — Alma — en roman
  • 2020 — Skulle vi alla kunna samsas? Essäer om vår samtid[1]
  • 2021 — Från höst till höst
  • 2022 — Den violetta timmen
  • 2023 – Nånting på den andra sidan

Priser och utmärkelser

Källor

  1. ^ ”Läsardieten: Merete Mazzarella”. Svensk Bokhandel (Carina Jönsson) (nummer 8–2020): sid. 42. ISSN 0039-6451. 
  2. ^ Svenska Akademiens Finlandspris. Läst 3 december 2021.

Vidare läsning

  • Biström, Anna mm., red (2005). Det öppna rummet: Festskrift till Merete Mazzarella den 4 februari 2005. Helsingfors: Söderström. ISBN 951-52-2285-0 

Externa länkar

Auktoritetsdata