Arvid Mörne
Arvid Mörne, född 6 maj 1876 i Kuopio, död 15 juni 1946 i Grankulla, var en finlandssvensk diktare, författare och folkbildare. Mörnes inspirationskällor var främst Nylands skärgård, men hans texter färgades även av hans politiska övertygelse som socialist.
Biografi
Mörne blev student 1894, filosofie magister 1897 och förestod 1899–1908 Mellersta Nylands fokhögskola. År 1913-43 docent i inhemsk litteratur vid Helsingfors universitet. Han debuterade 1899 med samlingen Rytm och rim, deltog aktivt i kampen mot förryskningspolitiken och intog samtidigt en radikal ståndpunkt i sociala frågor, en inställning som återspeglas i diktsamlingarna Nya sånger (1901) och Ny tid (1903). Mörnes nästa diktsamling Döda år utkom 1910, och under mellantiden hade han ägnat sig åt litteraturhistorien. 1910 blev han filosofie licentiat och publicerade arbeten om Josef Julius Wecksell (1910) och Aleksis Kivi (1911). År 1911 lät Arvid Mörne bygga Villa Granmora i Grankulla, där han bodde till sin död.
Ideologiskt intresserade sig Mörne för tre politiska rörelser, den svenska samlingsrörelsen, den socialdemokratiska arbetarrörelsen och det aktivistiska motståndspartiet. Som ung student kom han i kontakt med fattiga arbetare på landsbygden, vilket ledde till att han stod arbetarrörelsen nära under mer än ett decennium. År 1913 skrev han dramat De sex orden (1913), som var starkt politiskt. Orden som titeln syftade på var "Proletärer i alla länder förenen Eder!” och pjäsen var ämnad för politiskt bruk i svenska arbetarföreningar.
Våldsdåden i samband med novemberstrejken 1917 fick Mörne att ta avstånd från de revolutionära och han tog ställning för den vita sidan när finska inbördeskriget bröt ut 1918. Då var han visserligen inte längre medlem i Finlands Socialdemokratiska Parti utan hade i det närmaste blivit socialliberal. I början av 1930-talet motsatte han sig offentligt Lapporörelsen. Under andra världskriget gjorde han ingen hemlighet av sin starka avsky för nazism och fascism.
Arvid Mörnes mest kända dikt är den tonsatta Båklandets vackra Maja.
I Brunnsparken i Helsingfors finns en skulptur av Arvid Mörne. Minnesmärket beställdes av Viktor Jansson och blev färdig 1951 till minnet av Mörnes 75-årsjubileum.
Bibliografi
Lyrik
- 1899 – Rytm och rim
- 1901 – Nya sånger
- 1903 – Ny tid
- 1910 – Döda år
- 1910 – Kantat vid invigningen av Finlands studentkårs nya
avdelningshus den 26 november 1910
- 1913 – Skärgårdens vår
- 1916 – Sommarnatten
- 1918 – Offer och segrar
- 1919 – Höstlig dikt
- 1924 – Lyrik
- 1924 – Vandringen och vägen
- 1926 – Mörkret och lågan
- 1928 – Morgonstjärnan
- 1930 – Den förborgade källan
- 1931 – Det ringer kväll
- 1933 – Finsk dikt i svensk tolkning tillsammans med Erik Kihlman
- 1934 – Under vintergatan
- 1935 – Hjärtat och svärdet
- 1937 – Atlantisk bränning
- 1939 – Över havet brann Mars
- 1941 – Sånger i världsskymning
- 1942 – Tysk lyrik i svensk tolkning av Arvid Mörne
- 1944 – Sfinxen och pyramiden
- 1946 – Solbärgning. Efterlämnade dikter
Lyriksamlingar
- 1917 – Valda dikter
- 1919 – Samlade dikter I–VIII
- 1926 – Dikter i urval
- 1936 – Vandringsdagen. Lyrik i urval 1924–35
- 1947 – Vårstorm. Lyrik i urval 1899–1919
- 1947 – Sista milen. Lyrik i urval 1937–1946
Skådespel
- 1903 – Bland bränningarna. Interiör i 2 tablåer
- 1913 – De sex orden
- 1914 – Ödemarksdramer 1. Den helige Henricus
- 1918 – Fädernearvet
- 1920 – Solens återkomst
|
Romaner och noveller
- 1945 – Det förlorade landet och andra berättelser
Uppsatser, essäer, tal med mera
- 1906 – Från jul till nyår
- 1908 – Militarismen och fredsfrågan
- 1909 – Josef Julius Wecksell (akademisk avhandling)
- 1911 – Allsvensk ungdom
- 1911 – Alexis Kivi och hans roman Seitsemän veljestä
- 1916 – Från Saima till Vikingen
- 1917 – På trehundraårsdagen av Nystads grundläggning
- 1918 – Sverige och det svenska Finland
- 1918 – Finlands nyare svenska litteratur
- 1918 – Finlandssvenska synpunkter i Ålandsfrågan
(tillsammans med Bruno Lesch)
- 1920 – Nya Wecksellstudier
- 1924 – De svenska frågorna och riksdagsvalet
- 1927 – På finländsk grund
- 1927 – Axel Olof Freudenthal och den finlandssvenska
nationalitetstanken
- 1930 – Till alla svenskar i Nyland
- 1932 – Kring Emil von Quantens "Fennomani och
skandinavism"
- 1936 – Axel Olof Freudenthal. Liv och gärning
- 1939 – Lyriker och berättare. Finlandssvenska studier
- 1943 – Det övergivna samvetet
- 1952 – Politiska flyktingar i Kyrkslätt
Översättningar
- Larin-Kyösti: Dikter (öfvers. af Gunnar Castren, Dagmar Forstén, Bertel Gripenberg, Rafael Lindqvist, Wilhelm Lundström, Arvid Mörne, Jacob Tegengren, 1908)
- Aleksis Kivi: Natt och dag: skådespel i en akt (Yö ja päivä) (Bonnier, 1915)
- Finsk dikt (i svensk tolkning av Arvid Mörne och Erik Kihlman, Schildt, 1933)
- Tysk lyrik (Bonnier, 1942)
|
Digitaliserat material
Priser och utmärkelser
Se även
Referenser
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Arvid Mörne, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Arvid Mörne, licens: öppen licens.
- ^ läs online, www.vanderkrogt.net .
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 20 december 2022.
- ^ ”Sök - Uppslagsverket Finland”. uppslagsverket.fi. https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-MoerneArvid. Läst 6 maj 2020.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 629–30
- ^ Olav Eriksson (2019). ”Arvid Mörne -aktivist, författare och naturlyriker”. Hembygden (4): sid. 12–13.
- ^ *”Mörne, Arvid”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4798-1416928957404
- ^ Ekman, Michel. ”Impuls: Bland dårar, ulvar och nidingar”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/bland-darar-ulvar-och-nidingar/. Läst 6 maj 2020.
- ^ ”Arvid Mörnen muistomerkki : Viktor Jansson”. HAM. Arkiverad från originalet den 29 september 2020. https://web.archive.org/web/20200929224712/https://www.hamhelsinki.fi/sculpture/arvid-mornen-muistomerkki-viktor-jansson/. Läst 6 maj 2020.
Vidare läsning
- ”Mörne, Arvid”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4798-1416928957404
- P. O. Barck (1953), Arvid Mörne och sekelskiftets Finland : akademisk avhandling / P. O. Barck., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113526975, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022441
- Tom Hedlund (1974), Poeten Arvid Mörne : idéer, teorier och metoder i Mörnes poesi 1924-1946 / Tom Hedlund., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113528508, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022322
- Johan Wrede (1968), Arvid Mörnes lyrik : Från och med den poetiska förnyelsen omkring 1920., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113528463, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022052
Externa länkar
Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet i Finland |
---|
| 1913-1929 | 1913: Valfrid Vasenius, Bertel Gripenberg · 1914: Hjalmar Procopé, Arvid Mörne, Jacob Tegengren · 1915: Jacob Tegengren, John Arnold Bergh, Sigrid Backman · 1916: Hjalmar Procopé, Ture Janson, Richard Malmberg, Runar Schildt · 1917: Karin Smirnoff, Jarl Hemmer, Ragnar Ekelund, Erik Furuhjelm, Gabriel Sanden · 1918: Emil Zilliacus, Runar Schildt · 1919: Ragnar Ekelund · 1920: Jarl Hemmer · 1921: Arvid Mörne · 1922: Josefina Bengts · 1923: Ture Janson · 1924: Wilhelm Ruuth · 1925: Sigurd Nordenstreng · 1926: Bertel Gripenberg · 1927: Arvid Mörne · 1928: Gabriel Rein · 1929: Arvid Mörne | | 1930-1949 | 1930: Emil Zilliacus · 1931: Arvid Mörne · 1932: Emil Zilliacus · 1933: R.R. Eklund · 1934: Hagar Olsson · 1935: Hans Ruin · 1936: Sigurd Frosterus · 1937: Sally Salminen · 1938: Eric Anthoni · 1939: Harald Jernström · 1940: Jacob Tegengren · 1941: Ivar Heikel · 1942: Bertel Gripenberg · 1943: Elmer Diktonius · 1944: R.R. Eklund · 1945: Bertel Hintze · 1946: Solveig von Schoultz · 1947: Olav Ahlbäck · 1948: Mirjam Tuominen · 1949: Sven Lindman | | 1950-1969 | 1950: Hagar Olsson · 1951: Eirik Hornborg · 1952: Göran Schildt · 1953: Walentin Chorell · 1954: Oscar Parland · 1955: Ole Torvalds · 1956: Göran Stenius · 1957: Åke Granlund · 1958: Bo Carpelan · 1959: Carl-Rudolf Gardberg · 1960: Erik Heinrichs · 1961: Anna Bondestam · 1962: Bo Carpelan · 1963: Oscar Parland · 1964: Nils Erik Wickberg · 1965: Lars Huldén · 1966: Christer Kihlman · 1967: Rabbe Enckell, Anders Cleve · 1968: Birgit Klockars, Kurt Zilliacus · 1969: Ralf Nordgren, Johan Wrede | | 1970-1989 | 1970: John Gardberg · 1971: Tove Jansson · 1972: Karin Allardt Ekelund · 1973: Olof Enckell · 1974: Tito Colliander · 1975: Oscar Nikula · 1976: Thomas Warburton · 1977: Nils Erik Wickberg · 1978: Valdemar Nyman · 1979: Anna Bondestam · 1980: Stig Jägerskiöld · 1981: Solveig von Schoultz · 1982: Lorenz von Numers · 1983: Bo Carpelan · 1984: Torsten Steinby · 1985: Johannes Salminen · 1986: Gösta Ågren · 1987: Georg Henrik von Wright · 1988: Christer Kihlman · 1989: Johan Wrede | | 1990-2009 | 1990: Peter Sandelin · 1991: Göran Schildt · 1992: Mikael Enckell · 1993: Jan-Magnus Jansson · 1994: Claes Andersson · 1995: Lars Huldén · 1996: Erik Allardt · 1997: Olle Sirén · 1998: Tua Forsström · 1999: Märta Tikkanen · 2000: George C. Schoolfield · 2001: Erik Kruskopf · 2002: Jörn Donner · 2003: Merete Mazzarella · 2004: Carl Jacob Gardberg · 2005: Irmelin Sandman Lilius · 2006: Inga-Britt Wik · 2007: Johan Bargum · 2008: Klaus Törnudd · 2009: Leif Salmén | | 2010- | 2010: Ralf Långbacka · 2011: Ulla-Lena Lundberg · 2012: Kurt Högnäs · 2013: Rainer Knapas · 2014: Bo Lönnqvist · 2015: Birgitta Boucht · 2016: Bengt Ahlfors · 2017: Max Engman · 2018: Kjell Westö · 2019: Tuva Korsström · 2020: Monika Fagerholm · 2021: Fredrik Lång · 2022: Robert Åsbacka · 2023: Gustav Björkstrand |
|