Idag är Martin Ryle ett ämne av stor relevans i samhället. Sedan dess uppkomst har den fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Oavsett om det beror på dess inverkan på populärkulturen, dess inflytande inom det vetenskapliga området eller dess betydelse i vardagen, har Martin Ryle blivit ett ämne som inte går obemärkt förbi. Under åren har det genererat debatter, forskning och framsteg som har förändrat hur vi förstår världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Martin Ryle, dess utveckling över tid, dess betydelse idag och dess möjliga inflytande i framtiden.
Martin Ryle ![]() | |
Född | 27 september 1918[1][2][3] Brighton |
---|---|
Död | 14 oktober 1984[2][3][4] (66 år) Cambridge |
Medborgare i | Storbritannien |
Utbildad vid | Christ Church College Trinity College, Cambridge Bradfield College Oxfords universitet[5] ![]() |
Sysselsättning | fysiker, forskare |
Befattning | |
Astronomer Royal (1972–1982) | |
Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge |
Föräldrar | John Ryle[6] |
Utmärkelser | |
Hughesmedaljen (1954) Royal Society Bakerian Medal (1958) Royal Astronomical Societys guldmedalj (1964) Guthrieföreläsning (1964)[7] Henry Draper-medaljen (1965)[8] Holweck-priset (1965)[9] Albert A. Michelson-medaljen (1971)[10] IEEE Morris N. Liebmann Memorial Award (1971)[11] Faraday-medaljen (1971) Royal Medal (1973) Brucemedaljen (1974)[12] Nobelpriset i fysik (1974)[13][14] Fellow of the Royal Society Alexander Popovs guldmedalj Knight Bachelor | |
Redigera Wikidata |
Sir Martin Ryle, född 27 september 1918 i Brighton, East Sussex, död 14 oktober 1984 i Cambridge, Cambridgeshire, var en brittisk astronom, fysiker och nobelpristagare.
Ryle var Astronomer Royal 1972–1982. Han blev Fellow of the Royal Society 1952 och tilldelades Hughesmedaljen 1954, Royal Astronomical Societys guldmedalj 1964, Faradaymedaljen 1971, Royal Medal 1973 och Brucemedaljen 1974. Ryle och landsmannen Antony Hewish tilldelades Nobelpriset i fysik 1974 för "deras banbrytande arbeten inom radioastrofysiken: Ryle för hans observationer och uppfinningar, särskilt apertursyntestekniken, och Hewish för hans avgörande insatser vid upptäckten av pulsarerna".
Asteroiden 12136 Martinryle är uppkallad efter honom.[15]
|