I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Malörtssläktet på djupet, analysera dess ursprung, utveckling, inverkan och möjliga framtidsutsikter. Malörtssläktet har varit föremål för intresse och debatt genom historien och påverkat olika aspekter av samhälle, kultur och politik. Under de följande avsnitten kommer vi att fördjupa oss i dess innebörd, dess implikationer och dess relevans i det aktuella sammanhanget, och belysa de olika aspekterna som utgör detta fenomen. Dessutom kommer vi att undersöka olika tillvägagångssätt och åsikter för att erbjuda en heltäckande och balanserad bild, vilket ger läsaren en bredare och djupare förståelse av Malörtssläktet.
Malörtssläktet | |
![]() Romersk malört (A. pontica) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Asterordningen Asterales |
Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
Släkte | Malörtssläktet Artemisia |
Vetenskapligt namn | |
§ Artemisia | |
Auktor | Linné, 1753 |
Arter med svenska trivialnamn | |
|
Malörtssläktet (Artemisia)[1][2] eller malörter[3] är ett släkte i familjen korgblommiga växter[1] med omkring 400 arter.
Släktet består av fleråriga örter, halvbuskar eller buskar som ursprungligen kommer från tempererade områden på norra halvklotet. De växer oftast på ganska torra platser.[4]
De flesta malörtsarterna är aromatiska med flikiga, nästan barrliknande blad. Blommorna är små och sitter i klasar.
Det vetenskapliga släktnamnet Artemisia kommer från gudinnan Artemis i den grekiska mytologin.
Äkta malört (A. absinthium) har använts i medicin, men används idag främst som krydda i drycker, som till exempel absint, bäsk, fernet och vermouth. Även dragon (A. dranunculus), gråbo (A. vulgaris), åbrodd (A. abrotanum) och romersk malört (A. pontica) används som krydda. Den indiska arten davana (A. pallens) används i parfymer.
Malörtssläktet innehåller följande arter:[1]