Idag är Buskmalört ett ämne av stor relevans i samhället. Sedan dess uppkomst har den fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Oavsett om det beror på dess inverkan på populärkulturen, dess inflytande inom det vetenskapliga området eller dess betydelse i vardagen, har Buskmalört blivit ett ämne som inte går obemärkt förbi. Under åren har det genererat debatter, forskning och framsteg som har förändrat hur vi förstår världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Buskmalört, dess utveckling över tid, dess betydelse idag och dess möjliga inflytande i framtiden.
Buskmalört | |
![]() | |
Systematik | |
Rike | Växt |
Plantae | |
Division | Kärlväxter |
Tracheophytes | |
Ordning | Asterordningen |
Asterales | |
Familj | Korgblommiga växter |
Asteraceae | |
Undertribus | Artemisiinae |
Släkte | Malörtssläktet |
Artemisia | |
Art | Buskmalört |
Artemisia arborescens | |
Vetenskapligt namn | |
---|---|
§Artemisia arborescens | |
Auktor | L. |
Synonymer | |
Absinthium arborescens Moench | |
Buskmalört[1] (Artemisia arborescens) är en växtart i malörtssläktet och familjen korgblommiga växter. Arten beskrevs av Carl von Linné i Species plantarum 1763.[2]
Buskmalörten är en halvbuske[1] som blir omkring 1,2 meter hög, med ett rundat växtsätt. Skott och blad är täckta av ett silkesvitt fjun. Bladen är finflikiga och silvervita. Arten blommar på sommaren, med klargula blommor.[3]
Buskmalörten växer vilt i Medelhavsområdet, från Portugal och Marocko i väster till Turkiet och Syrien i öster. Den har även introducerats i Australien.[2]
Buskmalörten trivs nära havet.[3]