I dagens värld är Grovbladig gråbo ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med sin påverkan på samhälle, kultur och ekonomi har Grovbladig gråbo blivit ett ämne för passionerad diskussion och debatt. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Grovbladig gråbo lämnat en outplånlig prägel på historien och fortsätter att vara relevant i den moderna världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Grovbladig gråbo, från dess betydelse till dess implikationer, för att bättre förstå dess inflytande på våra liv.
Grovbladig gråbo | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Asterordningen Asterales |
Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
Släkte | Malörtssläktet Artemisia |
Art | Grovbladig gråbo A. argyi |
Vetenskapligt namn | |
§ Artemisia argyi | |
Auktor | H.Lév. & Vaniot |
Synonymer | |
|
Grovbladig gråbo[1] (Artemisia argyi) är en flerårig ört art i släktet malörter och familjen korgblommiga växter. Den beskrevs av Augustin Abel Hector Léveillé och Eugène Vaniot.[2]
Arten är en upprätt, gråaktig ört, omkring meterhög, med korta grenar och krypande jordstam. Bladen är flikiga med tjock behåring undertill och glesare ovanpå. Blommorna är gula och nickande.[3] Hela växten är starkt aromatisk.[4]
Grovbladig gråbo förekommer ursprungligen i Kina, Korea, Mongoliet, Japan och östligaste Ryssland, i Amur oblast och Primorje kraj.[3][5]
Denna malört är xerofil och växer på torra bergssluttningar, branta flodbanker, i utkanten av ekskogar, kustnära buskmarker, ödemark och längs vägar och järnvägar.[3] Växten klarar sig bättre och blir mer aromatiska när den växer på mager torr mark.[6]
Arten har länge använts inom traditionell kinesisk medicin.[7] Den används också som smak- och färgsättare inom det kinesiska köket.
|