I dagens värld har Mönsterigenkänning varit föremål för debatt och analys inom olika områden. Från psykologi till politik, Mönsterigenkänning har fångat uppmärksamheten hos både experter och medborgare. I ett sammanhang där information ständigt flödar genom sociala nätverk och media är det oundvikligt att vara nyfiken på Mönsterigenkänning och dess påverkan på vårt samhälle. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska implikationerna av Mönsterigenkänning inom olika områden, såväl som möjliga konsekvenser för framtiden. Utan tvekan har Mönsterigenkänning blivit ett väsentligt inslag i vardagen och dess relevans kan inte underskattas.
Mönsterbaserad igenkänning är en av flera tekniker för informationsutvinning och betecknar sökandet efter mönster i stora datamängder. I detta sammanhang betyder mönster associationsregler. Det ursprungliga syftet för att söka efter associationsregler kom från behovet av att analysera transaktioner hos livsmedelsaffärer, närmare bestämt för att undersöka konsumentbeteende i form av köpta produkter. Exempelvis anger associationsregeln "öl → chips (80%)" att fyra av fem konsumenter som köper öl även köper chips.
Som ett medel för att bekämpa terrorism, anger National Research Council (USA) följande definition "Mönsterbaserad igenkänning söker efter mönster (inklusive avvikande datamönster) som kan associeras med terroristaktiviteter - dessa mönster kan liknas vid små signaler i en ocean av ljud."
^National Research Council, Protecting Individual Privacy in the Struggle Against Terrorists: A Framework for Program Assessment, Washington, DC: National Academies Press, 2008
