Måndalsfortet
I dagens värld har Måndalsfortet blivit ett ämne för ständig debatt och reflektion. Dess relevans täcker olika samhällsområden, från politik till kultur och teknik. Med tiden har Måndalsfortet visat sitt inflytande och sin förmåga att generera betydande förändringar inom olika områden. Åsikterna i denna fråga är varierande och ofta polariserade, vilket visar vikten av att ta upp denna fråga objektivt och med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Måndalsfortet och dess inverkan idag, analysera dess utveckling över tid och dess projektion in i framtiden.
Måndalsfortet var en försvarsanläggning som ligger på Måndalshöjden intill Måndalsstigen i Tyresö. Fortet ingick i den Södra Fronten som anlades strax före och under första världskriget.
Södra Fronten och Norra Fronten, även kallad Korvlinjen, var en viktig del av Stockholms fasta försvar. En av de mest välbevarade anläggningarna är Måndalsfortet som började byggas 1903 och ingick i försvarsorganisationen fram till 1952.
Bakgrund
Kring sekelskiftet 1900 kom ett nytt försvarspolitiskt tänkande då centralförsvaret avlöstes av ett gräns- och kustförsvar. Man utnyttjade de sjösystem som omger Stockholm och säkrade passagerna mellan dem med ett 30-tal befästningar av varierande storlek. Försvarslinjen kallades på grund av sitt utseende för Korvlinjen. Bygget finansierades av privatpersoner som samlades i Föreningen för Stockholms fasta försvar och Palmqvistska fonden till Stockholms befästande. Själva byggarbetena utfördes av militär, som stod under civil ledning. Sedan skänktes anläggningarna till militären. Försvarslinjen ingick i försvarsorganisationen fram till 1952. Befästningsanordningarna på land söder om Stockholm utgjordes huvudsakligen av skyttevärn och batteriplatser i en linje från Erstaviken i öst till Flottsbro i väst.
Fortet
Anläggningen skulle täcka det så kallade Kumlapasset, som sträcker sig söder om Trollbäcken och Gudö, mellan sjöarna Drevviken, Långsjön och Tyresö-Flaten. Befästningen innehåller skyttegravar, artilleribatterier och skyttevärn. Hela linjen skulle bemannas med cirka 2 700 man , huvudsakligen av infanterister från landstormen, det vill säga värnpliktiga äldre än 32 år, beväpnade med vanliga gevär. Det var innan pansarfordon var påtänkta och när kulsprutor fortfarande var ovanliga.
Huvudfortet var Måndalsanläggningen bestående av minst sex bunkrar belägna på berget norr om Långsjöns västra slut. Det var Kumlaställningens västra flygel och här skulle Stockholm försvaras med 120 man och fyra kulsprutor. Längs bergsbranten löper fortfarande skyttegraven som förbinder bunkeranläggningarna med tät sittande skottgluggar. Efter 1921-1922 gjordes inga utbyggnader längre men under andra världskriget moderniserades anläggningen.
Bilder
Se även
Källor
- ^ Informationstavla vid Farstanäsbron, Farsta strand.
- ^ Dagens Nyheter: När Korvlinjen var huvudstadens fasta försvar (2003-06-14), läst 2011-05-07.
- ^ Utforskare om Måndalsfortet, läst 2011-05-06
- ^ Dagens Nyheter om "Bunkerliv", läst 2011-05-08
- ^ ”Antus om Kumlapasset, läst 2011-05-07”. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090831110638/http://www.antus.org/bunker/Kumla.htm. Läst 7 maj 2011.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Måndalsfortet.
